Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro hemma, och en drömfylld dag rinner ut i en
vaken natt.
Ty ännu är det ju icke slut, nu först
egentligen börjas det, invigningsfesten i Sten Stålfelts
unga hem, som Karl-Olof och Anna ännu blott
skådat med fantasiens ögon. Skola vi följa dem,
vi som redan känna det så väl, skola vi stiga in i
de på förhand festligt eklärerade rummen, lyssna
till de förtjusta utropen för hvarje ny upptäckt,
hvarje konstnärlig detalj, som afslöjas för deras
ifriga ögon? Skola vi deltaga i den enkla, men
så härligt aptitliga artistsupén ute på den lilla
verandan, där papperslyktornas ballonger glimma
som röda och gyllene frukter i den silfverbleka
juninatten? Skola vi stämma in i de hjärtliga
lyckönskningarna, de glada skratten, de otvungna
kamratliga samtalen, som fläta sina bjärta trådar som
i en ändlös bandstolsväf?
Eller skola vi smyga oss efter Anna — nu
när de två unga männen hunnit till sina cigarrer
och det svarta kaffet, som hon själf serverat dem
— följa henne afsides in i konstnärens
arbetsrum, där bilderna af hans skönhetsträngtan och
sökande skaparlust fylla alla väggar? Länge
dröjer hon, än inför den ena, än inför en anjian
af de många studierna, ser in i dem, som sökte hon
hans eget ansikte.
Till sist går hon fram till det breda fönstret,
som vetter utåt skogsåsarna. Den nya dagens
rosiga skimmer börjar redan knoppas öfver höj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
