Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarandra, utan som goda syskon delat sorg- och
glädjeämnen, nu gingo i hvar sin värld och talade
hvar sitt språk, Jwars tonfall ljödo besynnerligt
sträfva och främmande för den andra. »Hvad
Anna har blifvit nyckfull och surmulen,» sade
Karl-Olof till sig själf, när hans blick för någon
gång dröjde vid systerns framfärd. »Hvad
Karl-Olof har blifvit inbunden och tvär,» svarade Anna
i sitt tysta sinne.
Emellertid hände det sig ett par dagar efter
nämndemannens vredesutbrott inför Annas
sjuksköterskeplaner, att fadern en kväll tog Karl-Olof
afsides och sade till honom:
»Jag hörde af Anna, att du tror dig om att
kunna skaffa henne in som elev på lasarettet i
Falun till hösten. Du kan ju skrifva då till
doktorn, du känner, och höra efter, om hon kan få
komma. Men säg ingenting åt Anna, förrän allt
är klart.»
Vid dessa ord blef Karl-Olof hjärteglad för
Annas räkning. »Aha,» klarnade det upp för
honom som i strimman från en ljuskastare, »där har
vi nyckeln till Annas förändrade väsen! Det är
naturligtvis hennes brinnande, men hittills
otillfredsställda längtan att få pröfva på
sjuksköterskekallet, som på den sista tiden gjort henne så olik
sig.» Och han gick genast in i sin kammare och
skref till doktor Karling, underläkaren på
länslasarettet.
Svaret lät icke länge vänta på sig och var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
