Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slåttern var afslutad nere i bygden och man fick
litet andrum före rågskörden, skulle Karl-Olof,
Anna och Sten för ett par dagar slita sig lösa från
sina skiftande bestyr — tidningsarbetet,
utställningen, lekaftnarna, jordbruket — och aflägga ett
besök på Åsberget hos systrarna Bure.
Äfven nämndemannen var nu naturligtvis
invigd i hvad som förestod. I flere dagar hade
Karl-Olof gått och bidat sin stund, med förstulna
blickar på faderns ansikte sökt afläsa det gynsamma
ögonblicket för den stora hemlighetens
uppenbarande. Ur dessa gamla runor var dock
sannerligen icke lätt att tolka nuets böljskrift, och till
sist grep Karl-Olof sig samman, gick rakt in till
fadern, där han hvilade en kväll i skinnsoffans
blankslitna hörn, och öppnade sitt hjärta i ett enda
brusande utlopp. Icke en muskel rördes i den
gamles drag, medan han, tyst blickande framför
sig, mottog sonens förtroende. Först när allt var
slut, glimmade det till under brynbuskarna.
»Gamla kråkor har också ögon,» kom det i
ena mungipan.
»Far har då ingenting emot mitt val?» ifrade
Karl-Olof.
»Har du pröfvat och bestämt, får du själf stå
ditt kast. Jag tycker flickan ser hygglig ut, fast inte
är det dalavirke.»
Mera hade Karl-Olof aldrig kunnat drömma
sig, och han var jublande tillfredsställd.
Och så var då dagen inne, stunden, uppfyllel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
