- Project Runeberg -  Silverkvarnen /
55

(1926) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I Norrekvarn och Storskogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under det Elsa, en ganska pigg och kry gumma nära
sextiotalet, höll på att duka fram frukosten. Fönstret,
vid vilket hon satt, vette åt gårdsplanen, och plötsligt,
då hon kom att titta ut, fick hon se en kärra
vika in från vägen och köra fram emot trappan.

— Det är länsmannens gigg, utropade hon högt,
och i detsamma klack det till inom henne, ty hon såg
att bredvid länsmannen satt en ståtlig främmande
herre, som hon rakt inte kände.

Det måste vara stockholmsdetektiven, tänkte hon,
och den tanken kom henne att kasta sömnaden ifrån
sig och skynda ut för att med glatt hjärta hälsa denne
nye hjälpare välkommen.

Hon tog emot de båda herrarne på trappan och
blev presenterad för notarien Alf Grane, som genast
ingav henne det största förtroende, ty han såg så snäll
och vederhäftig ut och hade ett så hjärtligt och
vinnande sätt. Men på samma gång blev hon förvånad,
ty ett så salongsmässigt uppträdande av en detektiv
hade hon icke väntat. Allmänheten hyser icke sällan
den föreställningen, att ett visst underklassmärke
skulle tillhöra en detektiv. Men om fröken Lilly
hittills kanske varit smittad av den vanföreställningen,
så blev hon nu grundligt kurerad.

Herrarna bjödos stiga in i förmaket och efter ett
lätt samtal i likgiltiga ämnen, varunder notarien
särskilt uttryckte sin beundran för Norrekvarns förtjusande
läge, övergick man till det ämne, som fört de
båda herrarne dit.

— Ni måste, fröken Sköldberg, sade Alf Grane,
berätta något för mig om er morbrors liv och vanor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silverkva/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free