Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 AXEL KERFVE
pare pä detta vapen, utan snarare en mycket säker
revolverskytt, men ännu aldrig tagit människor till mål.
Hur han än letade i sina fickor, och detta med all
möjlig försiktighet, för att inte giva från sig minsta
varnande ljud, ja, hur han än trevade, kunde han inte
komma till annat resultat, än att detta nu mycket
viktiga verktyg i självförsvarets tjänst var borta!... Där
låg endast några lösa patroner, sedan hans senaste
målskjutning mot rörliga glaskulor på en skjutbana i
Gal-veston.
Ja, några lösa patroner och en pennkniv... Inle
ens den elektriska ficklampan fanns kvar där.
Redan bestulen?
Ja, vem kunde veta?... I dessa trakter var man
sälcert mindre än annorstädes så värst noga med att
skilja på mitt eller ditt.
Med samma känsla som kanske behärskar en i
sump instängd fisk, då håven sänkes in i denna för att
fånga till det slutliga ödet — om nu en fisk kan tänka
sig ödet så konsekvent i bitterhet — reste sig d:r Klas
iWinter med uppbjudande av all försiktighet för att
inte ge något ljud ifrån sig samt lyckades verkligen
vrida sig så, att han kom mellan den fortfarande sakta
inåt rummet glidande låren och den honom närmaste
väggen.
Han spände sina muskler — det enda han nu hade
att lita sig till för händelse av ett nöd tvunget
självförsvar. – Och dessa hans muskler voro sannerligen inte
av det klena slaget.
Redan under skoltiden hade han som gymnast och
i brottning visat, att de voro fasta som järn.
Underarmsgång på den längsta bom hade inte besvärat
honom det minsta, lika litet som hans benmuskler man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
