Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. De spökande händerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SILVERORMEN 141
XIV.
DE SPÖKANDE HÄNDERNA.
Carichico visade sig vara en utmärkt sårläkai^e.
Sedan man skurit av d;r Winter hans högskaftade
kängor, vidtogs behandlingen efter indianens metod och
med det resultat, att den sårade snart åter kunde slå
upp ögonen. Men naturligtvis var det nu inte för
honom att tänka på att följa med, utan bestämdes, att
Carichico skulle fortsätta att vårda såret, medan Sam
och Långe Bob smögo sig ut att söka finna Sebastino,
vars infångande nu blivit en högst viktig sak, om man
med denne sedan skulle kunna muta Silverormen och
på så vis lösa ut doktorns hustru, som nu var gisslan.
Där ute var det inte på långt när så mörkt som
man väntat sig, tack vare den av branden upplysta
himmelen, som nu kastade ett underligt, trolskt sken
över hela trakten och på samma gång gav något hemskt
och spöklikt över träd och buskar samt kom alla
föremål att kasta kring sig högst fantastiska skuggpr.
Men här hade man sannerligen annat att tänka på
än spökbilder. Här kunde var som helst lura den
farligaste verklighet, som det nu gällde att akta sig för
och att på samma gång hålla blicken skarpt öppen
efter den, man med så mycken risk gått ut att söka.
Båda höllo sina skjutvapen fixa och färdiga att
vilket ögonblick som helst kunna användas, och
öronen stodo bokstavligen på spänn för att uppsnappa
minsta ljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>