Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lägret.
Skogen, som omslöt svedjelandet, liknade i
mörkret en ogenomtränglig svart mur, på vilken
himmelens stjärnströdda tak vilade. På det öppna
fältet flammade stockeldar, i vilkas sken skuggor
rörde sig och här och där ett tält skymtade. Där
var ett vimmel av människor och djur, av män,
kvinnor, barn, hästar och hundar; ett sorl av
röster från grövsta bas till gällaste diskant, sång,
strängaspel, visselpipors skärande ljud, trumslag,
hundskall, barnskrik, lugnt samtalande karlröster,
grälande, pipiga kvinnostämmor, dån av hammare,
som föllo på någon sprucken kopparkittel eller
formade glödröda järnstycken till hästskor och
pilspetsar – allt detta blandade sig till ett öronslitande,
förvirrat och förvirrande samljud. Med
Singoalla till vägvisare, med hennes hand i sin
skred Erland, ett mål för nyfikna blickar och anmärkningar
på en rotvälska, som han ej begrep,
genom hopen, mellan flockar av män, som åto,
drucko, spelade tärning, slipade knivar och svärd
– mellan kvinnor, som rörde i grytor, matade
barn, lagade kläder, samtalade och kivades –
mellan nakna gossar och halvnakna flickor, som
lekte, örfilades och klöstes, skrattade och gräto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
