Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den högvuxne mannen bugar ödmjukt
för herren till Ekö och lägger båda
händerna på sin panna. Hans långa hår är
svart, blåsvart det krusiga skägget kring
hans läppar, svart, stolt och ändock skygg
den blick han fäster på riddaren.
Han tiger, men pater Henrik talar i
hans ställe:
»Dessa människor bedja om er nåd,
ädle herre, och om tillstånd att uppslå sina
tält i er skog, ty de ämna stanna här
några dagar, hvarefter de åter fortsätta sin
vandring. Ty ni må veta, ädle herre, att
dessa människor äro af ett folk, hvilket
Gud nekar ro och hvila, sedan han dömt
dem att från släkte till släkte vandra från
land till land. Märkligt är deras öde, och
viktigt att tänka öfver, ty det vittnar om
Guds allmakt och stränga rättfärdighet,
och om vår heliga läras evigt ståndande
sanning.
»Dessa vandrande människors fäder
bodde, såsom denne man, bland dem en
höfding, sagt mig — deras fäder bodde för
ett tusen tre hundra och mer än fyratio ar
sedan uti Egypti land. De voro ett ansedt
folk af Ismaels, Abrahams och Hagars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
