Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men riddar Bengt hade nu beslutit,
att Erland, när han var någorlunda
återställd, skulle lämna fädernehemmet, för att
i lifvets flod återhemta mod och
lefnadslust och i krigets skola utbilda sig till man
och riddare.
Ingen önskade detta hellre än Erland
själf. Han ville, såsom forntidens krigare,
genom mandom förvärfva namn och ära.
Ynglingaårens lust för äfventyr vaknade.
Sommaren tillbragtes med tillredelser för
resan. Tjugo man af riddarens
underhafvande utrustades, för att följa Erland. Han
valde dem själf bland bygdens raskaste
svenner, och dagligen öfvade han dem i vapen
på slottets borggård.
Hösten nalkades, och nu tog Erland
farväl och drog, rikt försedd med vapen,
hästar och penningar, bort med sin lilla
skara. Vägen togs till Kalmar, hvarifrån en
skuta skulle föra äfventyrarne till Tyskland,
där Erland ville tillbjuda kejsaren sin tjenst.
Men innan Erland lämnade Ekö slott,
hade han och Helena Ulfsax svurit
hvarandra trohet.
Då hafvets böljor dansade kring
Erlands skuta och buro honom allt längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
