Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dig olycklig. Kom ihåg riddarens maka,
fru Helena!»
»Hon!» inföll Singoalla med blixtrande
ögon. »Jag är riddarens första och enda
maka, så sannt en Gud lefver i himmelen.
Han älskar henne icke; han kan det icke.
Såg du ej, hörde du ej under denna natt?
Mig, mig ensam älskar hans själ. Jag går
till honom.»
Gagnlösa voro Sorgbarns föreställningar.
Hon gick. Sorgbarn följde henne gråtande
och bedjande. Hon gick, ty ett tvifvel,
som hon ville vederlägga, en svartsjuka,
som hon förgäfves hånade, hade vaknat i
hennes sinne. Assim tog sin båge på axeln
och följde henne, men på afstånd.
Efter en stunds vandring kom
Singoalla, följd af Sorgbarn, till en sakta
sluttande höjd, öfver hvilken hennes väg låg.
Hunnen upp stannade hon, ty hon såg
riddaren till häst där nedanför. Hans ansikte
var mörkt och skräckinjagande. Hans häst
var höljd af skum. En båge hängde på
hans sadelknapp.
Äfven han upptäckte henne; han
stannade, förde handen öfver ögonen, såg och
ropade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
