Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vefstakar, koppelstänger och excenterstänger äro utförda som å
lokomotiv litt. Cc ehuru gröfre. Bakre koppelstängerna äro omedelbart bakom
veftapparna försedda med en led, hvars ändamål är att förhindra
bänd-ningar i stängerna vid axlarnas rörelser upp och ned. Kolfvar,
tvärhuf-vuden, vef- och koppeltappar liksom alla lager äro utförda som å
lokomotiv litt. Cc, dock med de olikheter som betingas af lokomotivens skilda
konstruktion.
Slidregleringen är utförd enligt Allans system och förlagd mellan
ramplåtarna. Slidstängema hafva utförts synnerligen grofva, emedan de måst
föras i båge öfver den främre axeln. Materialet i kulisserna är mjukt
sätt-härdadt gjutstål. Sliderna äro planslider samt utförda af tackjärn. De äro
ursprungligen aflastade enligt Turners system, men omändras i likhet med
å lokomotiv litt. Cc, allteftersom de utslitas och behöfva ersättas med
nya. Slidernas omställning verkställes med skruf.
Smörjningen af cylindrar och slider äfvensom af kolf- och slidstänger
sker på samma sätt som å lokomotiv litt. Cc.
TENDERN.
De 26 först levererade lokomotiven voro försedda med treaxliga tendrar,
men erhöllo sedermera genom utbyte tvåaxliga tendrar, numera benämnda
litt. DK, dels af den för dessa tendrar ursprungliga typen, dels af den
ändrade med ökadt vattenrum. öfriga lokomotiv äro försedda med tendrar
litt. Kd. De här åsyftade treaxliga tendrarna, numera benämnda litt. C,
ha betydligt större kol- och vattenrum än litt. DK-tendrarna. De
kopplades därför till de då befintliga snälltågslokomotiven litt. Ca och Cb, då det
helt naturligt är fördelaktigare, att snälltågslokomotiv äro försedda med
stora tendrar för att minska den tidsförlust, som uppstår genom täta
kol-och vattentagningar.
Den väsentligaste skillnaden mellan lokomotivens litt. Kd båda
tendertyper består däri, att vattenrummet är betydligt större i tender litt. Kd än
i tender litt. DK, hvarjämte kolrummet i den förra har tre mot koltaget
lutande sidor i likhet med nyare tender litt. C. Koltaget är å tendern
litt. Kd beläget högre än tenderns fotplåt, ungefär i jämnhöjd med
eld-stadshålet, och ha de nyare tendrarna af denna typ blifvit försedda med en
skärmplåt framtill. De ändringar i förbättringssyfte, som vidtagas med
tender litt. C, utföras äfven å tender litt. Kd.
A de båda slagen tendrar litt. DK är kolrummet på sidorna omgifvet
af den hästskoformade vattentanken, men å tendrarna med stort vattenrum
har kolrummets bakre del gjorts lutande, hvarigenom tillökningen i
vattenrummet åstadkommits. Koltaget ligger i jämnhöjd med tenderns fotplåt.
BROMSANORDNINGEN.
Lokomotiven äro utrustade med Exters häfstångsbroms verkande på
maskinens båda bakre hjulpar. Ett af lokomotiven år utrustadt med
apparater för vakuumbroms och fem med ledning för tryckluftbroms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
