Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konduktörskupén är synnerligen rymlig och inredd med skrifpulpet samt
hyllor för tjänsteförsändelser. För konduktören finnes en bekväm
skinnklädd stol, hvilken är kombinerad med klosett, samt dessutom en träsoffa.
Såväl i konduktörskupén som i resgodsrummet är värmeledning med
kam-element anordnad. Gasbelysning finnes i båda rummen. Förutom å
vagnsidorna har konduktörskupén fönster å ömse sidor om gafveldörren till
plattformen. Lastförmågan hos vagnarna är 3 ton post och 3 ton resgods.
Dessa vagnar hafva sin hufvudsakliga användning i de stora genomgående
snälltågen. Under de senaste tio åren hafva anskaffats flera vagnar af denna
typ, så att antalet vid 1906 års början var 22.
År 1901 infördes, såsom förut i beskrifningen af personvagnarna
omnämnts, resgodsboggivagnar kombinerade dels med II klass och dels med
III klass. Dessa vagnar hafva något större resgods- och konduktörsrum än
de förut beskrifna DFo-vagnarna, men inredningen är densamma.
Resgodsrummen i dessa vagnar äro nämligen resp. 5,7 ni och 6,06 in långa;
kon-duktörsrummet upptager i båda vagntyperna 1,2 8 m af vagnskorgens längd.
Från resgodsrummet leder en dörr till personafdelningens korridor.
Inredningen i resgodsrummet till dessa nu beskrifna vagnar synes af fig. 198.
För att fylla det växande behofvet af tvåaxliga resgodsvagnar, utan att
behöfva tillgripa den dyrbara modellen plåtklädda vagnar, beställdes år 1899
vid Kockums mek. verkstad 20 resgods vagn ar, som till sina
hufvud-dimensioner och sitt byggnadssätt voro lika vagnar litt. Gi med broms men
skilde sig från dessa därigenom, att konduktörskupén gjordes större och
fjädrarna längre och mjukare. Konduktörskupén är nämligen af samnia
storlek och med i det närmaste samma inredning som i de förut beskrifna
DFo-vagnarna. Resgodsrunimet är försedt med hyllor på långväggarna.
Dörröppningarna för intagning af resgods äro anordnade med skjutdörrar.
För insläppande af dagsljuset finnes förutom de i G i-vagnarna vanliga
vägg-fönstren äfven fönster i skjutdörrarna. I den konduktörskupén motsatta
gafvelväggen är upptagen en genomgångsdörr med fallbrygga. Vagnarna äro
försedda med såväl skruf- som vakuumbroms, hvarigenoni de äro användbara
i snälltåg.
Denna nya vagntyp litt. Fi med träklädsel visade sig synnerligen lämplig.
Då därför år 1901 flera nya resgodsvagnar erfordrades, ombyggdes å statens
järnvägars egna verkstäder 22Gi-vagnar med broms till resgods vagnar af denna typ.
Ombyggnaden innefattade en utvidgning af konduktörskupén genom
mellanväggens flyttning och kupéns inredning med skrifpulpet, hyllor och
sittplatser äfvensom insättning af ett värmeelement och fönster i skjutdörrarna.
Dessa vagnar försågos ej med genomgångsdörr i vagnsgafveln. De styfva
godsvagnsfjädrarna utbyttes mot längre och mjukare fjädrar.
År 1902 anskaffades från Arlöfs mek. verkstad och vagongfabrik ytterligare
10 träklädda resgodsvagnar. Dessa äro i det närmaste lika 1899 års modell,
med undantag af alt konduktörskupén gjorts ännu rymligare, 1,8 m i
vagnens längdriktning, och att en kamin insatts i densamma. Dessa vagnar voro
afsedda för malmtågen å Gällivarebanan och äro fördenskull utrustade med
ledning för tryckluftbronis. De hafva icke genomgångsdörr i vagnsgafveln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
