Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anledningen till att denna förändring vidtogs var den, att de första
boggi-vagnarna, som voro försedda med hjul med en lutning å löpbanan, ej gingo
riktigt väl, hvilket förhållande befanns hafva sin orsak i hjulens slingrande
rörelser å banan. För att minska dessa rörelser gjordes flänsarna något
tjockare och löpbanan med mindre konicitet invid .
flänsen och större utåt kanten, d. v. s. med två lut- < »o_
ningar enligt lig. 256. Då det var att antaga att 25°’ < £-«
äfven andra vagnar skulle gå bättre med den nya *
svarfningsprofilen å hjulringarna, utfördes prof med
vagnar försedda med hoggivagnshjul, och visade dessa 256. 7 [ —
prof att äfven tvåaxliga vagnar gå bättre med boggi- | w ^ **
vagnshjulen. År 1899 bestämdes därför, att hjulrin- /T5P
garna till alla personvagnar, äfven de tvåaxliga, skulle 257. C 1 *
svarfvas med tvenne lutningar och tjock hjulfläns.
År 1905 infördes slutligen den svarfningsprofil för ’
hjulbanan, som visas i fig. 257, och gäller denna pro- Svarfnmgsprofiier för
fil nu för alla lokomotiv och vagnar. Hjulringarnas stalaT^io
bredd å denna sista profil är för vagnshjulringar ökad
från 130 till 135 mm, hvilken ökning motiveras däraf, att hjulringens bäryta
i korsningar förut var ytterst knapp, så att korsningarna fort blefvo afnötta.
Slutligen må omnämnas, att ytterst få axelbrott inträffat vid statens
järnvägar. För att få utrönt, huruvida axlarnas hållfasthet försämras under
tidernas lopp, hafva slagprof företagits hvarvid det visat sig, att så ej i
någon märkbar grad är förhållandet. Endast de äldsta axlarna af engelskt
skrotjärn äfvensom axlarna af Nyköpings verkstads tillverkning hafva visat
sig mindre goda, hvarför de skola slopas, när tillhörande hjul blifva
bristfälliga samt när hjulringarna blifva tunna.
2. LAGERBOXAR.
De första lagerboxarna å vagnsmaterielen för statens järnvägsbyggnader
voro tvådelade, gjutna af tackjärn med ingjutet lager af hvitmetall
bestående af 60 % bly, 20 % antimon och 20 % zink. Dessa boxar infördes med
de första vagnarna från Lauenstein & Co och voro afsedda för 3" x 6"
axeltappar.
De första boxarna för 1860 års axlar äro de s. k. »trekronors»-boxarna,
så benämnda på grund däraf att å framsidan tre kronor voro ingjutna.
Denna lagerboxmodell, äfven den införd från Tyskland, har sedermera efter
några mindre ändringar äfven benämnts »svenska boxar». Som lig. 258
visar, består boxen af en öfverdet och en underdel af gjutjärn, hvilka
sammanhållas af en smidd bygel. Lagerskålarna voro af gulmetall och boxen
anordnad för såväl öfver- som undersmörjning. Denna modell har så godt
som uteslutande användts till godsvagnar som anskaffades före år 1871.
Den franska modellen af Delannovs konstruktion och införd år 1866
har åter hufvudsakligast blifvit använd till personvagnar som anskaffades
intill år 1874, då den nedan omnämnda s. k. Berlinerboxen infördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
