Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de inre landsdelarna och det främmande landet syntes det vara en högst
betydlig fördel att kunna utan mellanhänders anlitande för omlastning och
spedition få varor afsända och befordrade omedelbart till destinationsorten.
Om än således fördelarna af den ifrågasatta förbindelsen vore påtagliga
och förverkligandet endast en tidsfråga, torde likväl i fråga om sättet för
verkställigheten, kostnaderna och valet af plats en omsorgsfull
undersökning erfordras.
Riksdagen beslöt därför att anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes taga i
öfver-vägande huruvida och på hvilket sått en förbindelse medels ångfaija mellan
Sverige och Själland måtte kunna åvägabringas.1 Denna anhållan föran-
299. Färjelägena i Malmö.
ledde tillsättandet af en kommitté, som afgaf sitt betänkande den 19
september 1884. I vanlig ordning remitterades detta till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och järnvägsstyrelsen, hvilka jämväl afgåfvo tillstyrkande
yttranden.
Men under den tid som åtgick för att allsidigt pröfva 1884 års
riksdags anhållan hade förbindelsen öfver de danska öarna kraftigt utvecklats
i synnerhet genom de danska statsbanorna, hvilka icke blott underhöllo
en bekväm ångbåtsförbindelse mellan Hälsingborg och Hälsingör, utan äfven
år 1892 inrättade den första ångfäijeleden mellan dessa städer efter öfverens-
1 Redan vid 1881 års konferens i Köpenhamn förhandlades de tvenne förbindelseledernas
Hälsingborg—Hälsingör och Malmö—Köpenhamn inbördes företräde i berörda hänseende utan
att dock meningarna kunde ena sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
