Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De för de olika afdelningama använda generatorerna och motorerna firo
från Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås.
I verkstäderna finnas för vagnars förflyttning tre skjutbord för
handkraft, af hvilka ett är placeradt i vagnverkstaden och de öfriga två löpa på
mellan vagn- och målareverkstaden gående parallella spår, hvilka äro
förlagda på ett så afpassadt afstånd från hvarandra, att båda traverserna
tillsammans kunna användas vid flyttning af boggivagnar, som då ställas med
en boggi på hvartdera skjutbordet. Utom dessa vagntraverser, hvilka äro af
en typ, som i allmänhet användes för statens järnvägar, finnas i
vagnverkstaden två mindre skjutbord, löpande utefter norra och södra väggarna samt
afsedda för transport af boggier och hjul.
Egentliga kranar finnas icke i verkstaden, dock kunna under denna
rubrik hänföras de på hjul löpande transportabla lyftbockar (fig. 338) som
användas vid boggireparationer. Utanför vagnverkstadens östra gafvel är
uppställdt ett slagverk (hejare, fig. 339) för profning af axlar, hjulringar o. d.
Det har en fallvikt af 1,000 kg, som kan upptagas till en fallhöjd af 10
meter. Upplagen hvila på en stubbe af gjutjärn om 10 tons vikt.
Vattenbehofvet i verkstaden tillgodoses dels genom förbindelse med
Stockholms stads vattenledning i och för dricksvatten, dels genom egna
rörledningar från en på ett närbeläget berg befintlig af granit och betong murad
cistern, hvarigenom vatten för spolning, eldsläckning m. m. erhålles. Vatten
pumpas upp i cisternen från en invid Ulfsundasjön belägen pumpstation
för verkstadens och lokomotivstationens behof.
Arbetsstyrkan utgjorde under år 1906 211 man.
Inom första distriktet finnes en under de senaste åren utförd
verkstads-läggning af särskild betydelse, nämligen
CENTRALVERKSTADEN I ÖREBRO.
Tanken på anläggandet af en centralverkstad, i hvilken större
reparationsarbeten for samtliga statsbanedistrikt skulle utföras, uppstod redan i
böljan af 1880-talet, när statsbanorna nått ända upp till Jämtland och den
å de nordliga linjerna använda materielen måste sändas till de söderut
belägna verkstäderna för undergående af reparation. Emellertid visade sig
de gamla verkstädernas kapacitet ännu en tid framåt fullt tillräcklig för
den i Norrland använda materielen, och frågan om centralverkstaden fick
därför tillsvidare ligga nere. En väsentlig ändring i förhållandena inträdde
emellertid genom inköpet år 1891 af Gällivarebanan och år 1896 af
västkustbanan, genom hvilka båda köp en betydlig ökning af statsbanornas
rullande materiel på en gång ägde rum. Då ytterligare tillökningar i
densamma förestodo genom de af riksdagen åren 1897 och 1898 fattade
besluten om anläggande af statsbanor mellan Örebro och Krylbo samt
från Gällivare öfver Kiruna till riksgränsert mot Norge, fann sig
järnvägsstyrelsen föranlåten att ånyo bringa frågan om anläggandet af en central-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
