Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILJETT- OCH BLANKETTVÄSENDET.
iljett- och blankettkontoret eller, såsom det före år 1897
benämndes, biljett- och formulärförrådet, blef själfständigt
kontor år 1885. Före nämnda tidpunkt lydde förrådet
under kontrollkontoret, hvars öfverkontrollör det enligt
lcS69 års instruktion för styrelsen för statens
järnvägs-trafik bland annat ålåg »att öfvervaka tryckningen af
passagerarebiljetter och dessas utlämnande till
biljettfor-valtaren och från denne till stationerna».
Under tiden före år 1862 fanns ett biljett- och formulärförråd förenadi
med hvartdera af de båda kontroll kontoren för västra och södra
stambanorna i Göteborg och Malmö. Åtgången af såväl biljetter som blanketter
var såsom en följd af banans ringa utsträckning och den obetydliga
trafiken synnerligen liten. Biljetterna, såväl som många andra för järnvägens
trafikerande behöfliga nödvändighetsartiklar, införskrefvos de första åren
från England.
År 1862 sammanfördes de båda kontroll kontoren till Stockholm under
en gemensam förvaltning och biljett- och formulärförrådet inlogerades i ett
litet vindskontor i Storkyrkobrinken i det hus, där statistiska centralbyrån
för närvarande har sin lokal. Åtgången af biljetter och formulär var ej
heller då större än att de löpande göromålen sköttes af en år 1862 tillsatt
bokhållare med ett biträde. Biljetterna varierande emellan 20- å 30,000 pr år
trycktes under åren 1862—1865 å stentryckeri i staden. Då emellertid
såväl antalet biljetter ökades i den mån nya bandelar öppnades för trafik
som svårigheterna att utöfva effektiv kontroll vid biljettryckningen visade
sig blifva allt större, inköptes år 1866 en biljettryckmaskin af den engelska
uppfinnaren Edmonsons patent. Maskinen som drefs med handkraft kunde
trycka ända till 3,000 biljetter pr timme — ett för den tiden
anmärknings-värdt resultat.
Järnvägens ständigt fortgående utveckling medförde äfven för biljett- och
formulärförrådet ett alltjämt ökadt arbetsområde. För ernående af en mera
själfständig ställning erhöll detsamma vid 1870 års ingång en egen
föreståndare, benämnd biljett- och formulärförvaltare, hvilken dock fortfarande
skulle lyda under öfverkontrollören för kontrollärenden.
Behofvet af en rymligare och tidsenligare lokal såväl för tryckeri och
förråd som för kontor hade länge gjort sig gällande, och det var därför till
stor fördel för kontorets verksamhet, att denna år 1872 kunde förflyttas
jämte styrelsens öfriga administration till den nya centralstationen.
Hittilldags hade endast statens järnvägsstationer tilldelats personbiljetter
samt endast statsbanans stationer och byråafdelningens kontor försetts med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
