Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
järnvägar, då gånghyran ändrades till 2,5 öre pr vagnkilometer, men öfriga
bestämmelser bibehöllos oförändrade, tillämpas den allt fortfarande.
De med öfriga utländska järnvägsförvaltningar träffade
öfverenskommel-serna, såsom den mellan Sverige och Danmark samt den för
vagnsamtra-fiken med tyska järnvägar gällande »Vereins-Wagen-Uebereinkommen», skilja
sig endast i oväsentliga delar från den som gäller mellan statens järnvägar
och svenska enskilda banor.
Omstående tabell 1 upptager förutoin antal vagnaxel kilometer, som
utgjorts å ena sidan af främmande vagnar å statens järnvägar (såväl i
absoluta tal som i procent af hela antalet sådana å dessa) och å den andra af
dessa senares vagnar å främmande banor (kol. 1—3), äfven de
vagnhyresbelopp, som statens järnvägar dels erlagt för begagnandet af främmande
vagnar och dels erhållit för sina vagnars användande å främmande banor
(kol. 8 och 9).
För att tydligare framhålla växlingarna i resultaten af vagnutbytet hafva
i kolumnerna 4—7 och 10—13 införts saldon rörande vagnaxelkilometerna
och vagnhyran, räknade dels för hvaije år för sig och dels för den fr. o.
m. år 1870 t. o. m. hvarje års slut förflutna tiden.
Slutligen angifves äfven (kol. 14 och 15) det pris, som för hvaije år
betalats resp. erhållits pr i vagnsamtraiik utgjord vagnaxelkilometer.
I det följande användes för korthetens skull för främmande vagnar å
statens järnvägar, för hvilka ju dessa senare hafva att erlägga hyra,
benämningen »debetvagnar» och för statsbanevagnar å främmande järnvägar,
för hvilka statens järnvägar erhålla hyra, benämningen »kreditvagnar».
Af öfversikten framgår, att vagnsamtrafiken mellan statens och
främmande järnvägar i det stora hela stadigt ökats, hvarvid är att märka, att
under det att axelkilometertalet för debetvagnar ökats från 2,664,000 axelkm
år 1870 till 78,507,000 år 1905 eller med 2,847 % (29-dubblats) och det för
kreditvagnar från 2,125,000 till 50,882,000 axelkm eller med 2,294 %
(24-dubb-lats), hyresbeloppet under samma tid ökats för debetvagnar från 40,000 kr
till 882,000 kr eller med 2,105 % (22-dubblats), och för kreditvagnar från
30,000 kr till 718,000 kr eller med 2,293 % (24-dubblats), utvisande en
förbättring för statens järnvägar i villkoren för användning i samtrafik af
främmande vagnmaterial, hvilket äfven tydligt framgår af uppgifterna å
vagnhyra pr vagnaxelkilometer (kol. 14 och 15), som utvisa, att medan det af
statens järnvägar erlagda priset sjunkit från 1,5 öre pr vagnaxelkilometer
år 1870 till 1,1 öre år 1905 och i medeltal för hela perioden utgjort 1,2 öre,
statens järnvägar för sina vagnar såväl år 1905 som i medeltal för hela
perioden erhållit samma belopp pr axelkilometer som år 1870, eller 1,4 öre.
Detta innebär dock ingalunda, att statens järnvägar för sina vagnar i
samtrafik erhålla högre betalning pr vagndag än de enskilda banorna för
sina, utan beror därpå, att debetvagnar till följd af dels större
medelrese-längd, som medgifver längre oafbruten gång, och dels tätare tåg och större
tåghastighet å statsbanorna i medeltal på samma tidsenhet genomlöpa ett
betydligt större antal kilometer än kreditvagnar. För de förra måste
således gångtiden utgöra en relativt större och af- och pålastningstiden en mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
