Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
procent af hela användningstiden än för de senare. Vid den samfällda
vagnhyrans fördelning pr vagnaxelkilometer kommer därför kvoten i förra
fallet att hålla sig närmare gånghyran pr axelkilometer, 0,5 öre, än i det
senare. Enär i båda fallen tidshyran pr zon är lika, är det af det ofvan
sagda tydligt, att statens järnvägar däremot pr vagndag få betala en högre
ersättning för användningen af främmande vagnar än de erhålla för sina
vagnar å främmande banor.
Tabell 2, som innehåller en detaljerad jämförelse mellan några af de
viktigaste resultaten af en med anledning af ifrågasatt förändring af nu
gällande vagnsamtrafiksöfverenskommelse verkställd utredning rörande
gods-vagnsamtrafiken mellan statens och svenska enskilda järnvägar under mars
månad 1902, bekräftar och kompletterar hvad ofvan anförts.
Åf kol. 1 framgår, att det af debetvagnarna utgjorda antalet
vagnkilometer är 64 % större, än det af kreditvagnarna utgjorda, eller 2,372,394
mot 1,442,675 km, och detta ehuru enligt gjorda undersökningar antalet
debet-vagnar är något mindre än antalet kreditvagnar. Betraktar man
lokalvag-narna och transitovagnarna1 för sig, befinnes motsvarande skillnad utgöra
79 % för de förra och 37 % för de senare.
Fördelas vagnkilometertalen å resp. vagndagar finner man (kol. 2), att en
debetvagn öfverhufvud i medeltal pr vagndag genomlöpt 76 km, eller 65 %
mera än en kreditvagn, som endast genomlöpt 46 km. Tagas däremot
lokalvagnar och transitovagnar för sig, uppgå motsvarande skillnader till resp.
91 % och 9 %.
Den af samtliga debetvagnar använda tiden (kol. 11) utgör 31,213
vagndagar och den af kreditvagnarna använda i det allra närmaste samma antal
eller 31,451 vagndagar, under det att vagnhyran (kol. 19) utgör för de förra
49,046 kr och för de senare 35,292 kr, eller pr vagndag (kol. 23) resp. 1:57
och 1:12 kr. Statens järnvägar få sålunda betala 40% mera pr
vagndag än de uppbära. Denna för dem ofördelaktiga omständighet är en följd
af tvenne samverkande faktorer, nämligen dels det af förut anförda orsaker
högre kilometertalet och således högre gånghyra pr vagndag (kol. 20) för
debetvagnar än för kreditvagnar, eller 0: 76 mot 0:46 kr, och dels högre
tidshyra pr vagndag (kol. 21) för de förra än för de senare, eller 0:78 mot
0:65 kr, den senare omständigheten uteslutande en följd af den hyresfria
användningstiden, som utgör 20,6 % af hela användningstiden för
debetvagnar (kol. 10), men 34,6 % af den för kreditvagnar.
Betraktas åter den använda tiden i förhållande till den genomlupna
våglängden (kol. 12), finner man, att på hvarje af debetvagnarna utgjordt
100-tal vagnkilometer kommer, af- och pålastningstiden medräknad, 1,3
vagndag, medan motsvarande tal för kreditvagnar utgör 2,2 eller 69 % mera.
Till följd af dels gånghyrans för såväl debet- som kreditvagnar lika
belopp och dels den hyresfria användningstidens större inverkan på hyran
1 En vagn benämnes:
lokalvagn å bana, dftr den af- eller pålastas,
transilovagn å bana, som den endast passerar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
