Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilda egenskaper samt tjänsteålder inom samma afdelning och
tjänste-grad.
b) Af hvaije arfvodesbelopp, som uppginge till eller öfverstege 1,200 rdr,
skulle en femtedel och af mindre arfvoden en sjättedel utgöra
tjänstgörings-penningar, hvilka indroges i de fall, som i särskildt af Kungl. Maj:t
fastställ dt reglemente bestämdes.
c) Fasta arfvoden skulle utgå med vissa angifna årliga belopp för 20
uppräknade ämbets- och tjänstemän.
d) Föränderliga arfvoden skulle utgå inom 27 löneklasser med visst
årligt belopp för hvarje klass, växlande mellan 4,800 rdr för första och 240
rdr för tjugusjunde klassen.
e) De i klassregleringen upptagna arfvoden skulle för enhvar af särskildt
uppräknade tjänstemän och betjänte utgå efter vissa angifna klasser. Antalet
tjänstemän, som aflönades med arfvoden efter löneklass, skulle bestämmas
för hvaije år i stat, som af Kungl. Maj:t fastställdes.
Vid behandlingen inom riksdagen af Kungl. Maj:ts proposition lämnade
riksdagen sitt bifall till de ofvan under punkterna a) och b) angifna förslagen,
under det att punkten c) afslogs och punkterna d) och e) biföllos med den
väsentliga modifikationen, att de två högsta löneklasserna (å 4,800 och 4,500
rdr) uteslötos och de föränderliga arfvodenas föreslagna fördelning på olika
tjänstebefattningar icke godkändes.
I förnyad proportion till 1869 års riksdag förklarade Kungl. Maj:t sig
emellertid vidhålla sin åsikt om lämpligheten af de vid föregående riksdag
föreslagna bestämmelser i afseende å grunderna för aflöningsstaten, hvarför
Kungl. Mqj:t föreslog riksdagen godkänna de bestämmelser, som innehållits
i de ofvan under punkterna c), d) och e) angifna förslagen, dock med den
modifikation att, i stället för de äskade fasta arfvodena åt distriktscheferna,
nu föreslogs, att styrelsen, intill dess definitivt beslut fattats om sättet för hela
linjeförvaltningens permanenta öfvervakande, för detta ändamål skulle äga
att årligen disponera ett belopp af 15,000 rdr, hvaijämte vid tillämpningen
af klassregleringen på de särskilda befattningarna naturligen iakttogs den af
riksdagen beslutade indragningen af de två högsta löneklasserna.1
I skrifvelse den 13 maj 1869 anmälde riksdagen sitt beslut beträffande
Kungl. Maj:ts nyssnämnda framställningar.8
Riksdagen tillkännagaf därvid, att riksdagen beslutit nedsättningar i de
föreslagna löneförmånerna för en del tjänstemän, särskildt för
ombudsmannen och arkitekten med afseende därå, att dessa för det dåvarande åtnjöte
aflöning äfven från byggnadsstyrelsen.
Nedsättning hade vidare ägt rum för öfverdirektörerna och sekreteraren,
hvarjämte för stationskarlsförmän, lokomotiv- och vagnputsare samt
signalkarlar jämte öfriga med dem likställda tjänstemän och betjänte aflöningen,
1 I den punkt, som motsvarade den 10:de i 1868 års proposition, utbyttes ordet »distrikts-
chef» mot »tjänsteman, som har linjeförvaltningens permanenta öfvervakande åt sig uppdraget».
3 Beslutet hade till vissa delar fattats efter gemensam omröstning af båda kamrarna, vid
hvilken omröstning första kammarens mening segrade öfver andra kammarens, som åsyftade
större arfvodesnedsåttningar och indragningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
