Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid 1897 års lönereglering vidhölls denna ståndpunkt hvad
löneförhöjningar angår icke i annan mån än att vissa funktionärer å eller invid större
stationer äfvensom i Norrland fingo begynna med ett högre arfvode än andra
och följaktligen förr än dessa uppnådde högre lönegrader.
Af vidstående tabell, som innehåller uppgift å antalet
stationsinspek-torer, stationskarlsförmän, stationskarlar och banvakter i hvarje
arfvodes-klass för hvart femte år räknadt från år 1860, framgår förhållandet emellan
antalet olika klassinnehafvare under olika tider. Såsom anmärkningsvärdt
må framhållas, att under del ännu år 1895 endast 59,2 procent af
stations-karlsförmännen nått upp till löneklasser utöfver 720 kr, så utgjorde antalet af
dessa tio år därefter icke mindre än 83,6 procent af hela antalet förmän. Annu
mera påfallande äro de procenttal, som angifva förhöjningarna inom
stationskaris- och banvaktsgrupperna. Under det sålunda endast 17,4 procent af
stationskarlarna år 1895 uppnått löneklass utöfver 600 kr, så hade tio år
därefter icke mindre än 70,5 procent uppnått sådan löneklass, och af
banvakterna åtnjuta numera nära nog alla (94,8 procent år 1905) högre arfvode än det
maximiarfvode af 540 kronor, som tillämpades före 1897 års lönereglering.
Som förut är nämndt, föreslog 1893 års lönekommitté, att styrelsen skulle
fastställa grunderna för löneförhöjningar och sedermera bekantgöra dem (or
personalen. I anledning häraf och sedan Kungl. Maj:t i instruktionen för
styrelsen intagit föreskrift därom, att styrelsen hade att fastställa de
allmänna grunder, enligt hvilka upptlyttning af personal i löneklass skulle
äga rum, offentliggjorde styrelsen genom ett cirkulär den 31 december 1897
de å sid. 576 och 577 här nedan återgifna Grunder för förslag etc.
I dessa löneförhöjningsgrunder har styrelsen sedermera vidtagit följande
ändringar, nämligen
genom cirkulär den 28 januari 1901, enligt hvilket dels manligt
kontors-biträde i styrelsen skall behålla hvar och en af klasserna 600, 660, 720, 780,
840, 900 och 960 kr i två år samt löneklassen 1,080 kr i tre år, dels
manligt kontorsbiträde vid distrikten skall behålla hvar och en af klasserna 600.
660, 720, 780, 840 och 900 kr i två år samt löneklassen 960 kr i tre år,
genom cirkulär den 20 nov. 1902, enligt hvilket manlig kontorsskrifvare
i styrelsen, som af samma års riksdag beviljats förhöjning i högsta arfvodel
från 2,400 till 2,700 kr, skall behålla enhvar af löneklasserna 1,080 och 1,200
kr i två år samt enhvar af klasserna 1,500 1,800, 2,100 och 2,400 kr i tre år,
genom cirkulär den 14 januari 1903, enligt hvilket dels lokomotivputsare,
vagnputsare, pumpare och kolvakt skola behålla löneklassen 540 kr i tvä
år, enhvar af klasserna 600 och 660 kr i tre år samt klassen 720 kr i fyra
år, dels stationskarl skall behålla enhvar af löneklasserna 480 och 540 kr
i två år, klassen 600 kr i tre år och klassen 660 kr i fem år, dels
slutligen banvakt skall behålla löneklassen 480 kr i tre år, klassen 540 kr i
fyra år och klassen 600 kr i fem år.
I fråga om de i sistnämnda cirkulär omförmälta betjänte meddelade
styrelsen i samma cirkulär följande särskilda bestämmelser:
Lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och kolvakt i Stockholm, Göteborg
och Malmö äfvensom A stationer norr om Krylbo begynna med 600 kr och er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
