Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lertid ändrades denna bestämmelse vid den definitiva organisation af
järn-vägsförvaltningen, som ägde rum år 1869, genom följande föreskrift i
nådiga instruktionen af den 17 september nämnda år:
Af Kungl. Maj:t tillsatta ämbetsmän äga, enligt af generaldirektören
uppgjord fördelning, hvardera årligen åtnjuta en månads semester; äfvensom,
då någon af dem å annan tid är af förfall hindrad eller eljes i behof af
tjänstledighet, styrelsen äger att sådan ledighet på högst fjorton dagar
bevilja. Af styrelsen antagna tjänstemän må, därest styrelsen så pröfvar
lämpligt, erhålla tjänstledighet för skötandet af egna angelägenheter under
sam-manräknadt högst trettio dagar af samma år. Om tjänstledighet för betjänte
äger styrelsen förordna.
Bemyndigandet i sistnämnda punkt föranledde trafikstyrelsen att i
cirkulär den 26 april 1870 utfärda föreskrift därom, att den del af betjäntes
arf-vode som utginge under benämning tjänstgöringspenningar skulle indragas
för den tid, betjänte erhölle tjänstledighet till skötande af egna
angelägenheter utöfver femton dagar sammanräknadt under ett kalenderår, dock
oräknade såväl de söndagar, hvarunder betjänte reglementsenligt vore
befriade från tjänstgöring för att bevista gudstjänst, som de dagar, hvilka
åtginge för fullgörande af allmän värnplikt.
Innan dessa bestämmelser trädde i kraft, hade några särskilda
föreskrifter i afseende å tjänstledighet utfärdats, och torde de viktigaste af dessa böra
i korthet omnämnas.
Genom skrifvelse den 13 maj 1867 förordnade styrelsen sålunda, att
ordinarie tjänsteman vid statens järnvägstrafik, hvilken tillika vore såsom officer
eller underofficer i armén anställd samt under en längre tid än en half
månad vore permitterad för att bevista möten eller annan militärtjänst,
under permissionstiden endast finge åtnjuta half aflöning vid statens
järnvägstrafik. Extra ordinarie tjänsteman, som vore militär, åtnjöte ingen
aflöning från järnvägen, då han i och för militärtjänst vore från järnvägen
permitterad. Uttryckligt bemyndigande för styrelsen att ineddela bestämmelse
angående löneafdrag och vikariatskostnad, som föranleddes af militärtjänst,
lämnades genom ett kungligt bref den 6 maj 1870.
För eldare, som genomginge lärokursen till lokomotivförare å
navigationsskola, bestämdes genom en styrelsens skrifvelse den 10 februari 1872, att
han skulle uppbära half aflöning, dock med återbetalningsskvldighet, därest
han under de tre närmaste åren begärde afsked.
Genom en styrelsens skrifvelse den 24 april samma år bestämdes vidare,
uppenbarligen på den grund att olika meningar gjort sig gällande i fråga om
extra tjänstemäns aflöning under ledighet, att sådana tjänstemän icke ägde
uppbära någon aflöning, då de för enskilda angelägenheter eller för
sjukdom vore permitterade.
En ändring i de genom 1869 års instruktion meddelade bestämmelserna
angående tjänstledighet för vård af egna angelägenheter vidtogs redan år
1870, då genom nådigt bref den 3 juni nämnda år styrelsen bemyndigades
att utöfver den tid af trettio dagar, för hvilken styrelsen enligt instruktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
