Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monader skall hafva tankeförmåga, så finnes en
kraft i det hela, som ej låter förklara sig af
delarne, eller ock skall denna tankekraft residera
allenast i en enda af dessa partiklar eller monader,
och då är denna monade väsendtligen skiljaktig
från de öfriga, d. ä. han är själ; dess undergång
är således ej någon nödvändig följd af de andra
partiklarnes förstöring och undergång, i fall det
vore en nödvändighet, att de vid kroppens död
skulle förstöras, hvilken nödvändighet ej kan
bevisas. Men, ehuru jag ej tviflar på, att du
härutinnan instämmer med mig, vill jag dock till
öfverflöd betrakta denna mening från en annan
synpunkt. Antagom för ett ögonblick, att själen är
en ganska fin, för oss alldeles okänd materia. Är
det väl möjligt, att tankekraft kan hänledas af
materia? All den förändring, som sker i materian,
sker endast medelst rörelse. Partiklarne i materian
kunna flyttas i en viss direktion, flyttas i en viss
hastighet; genom deras flyttning kunna de, allt
efter den kraft som är nedlagd hos dem, verka på
hvarandra inbördes eller på de ting som äro utom
dem. Men af denna rörelse och denna flyttning
kan dock tankekraft aldrig uppkomma. Att sättas
i rörelse och att tänka, äro tvänne väsendtligen
olika ting. Man antage den subtilaste eld: af den
rörelse, som dess partiklar har, är jag lika så litet
i stånd att hänleda eller väcka en tanke, som af
en sandhög, den vädret sätter i rörelse och
kringsprider. Ja, vi må antaga hvad slags materia som
helst, så kan den dock endast emottaga rörelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
