Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han förut var; man vill påstå, att den kroppen jag
nu liar icke är densamme, som jag hade för 10 år
sedan; men icke desto mindre känner jag med
visshet, att mitt Jag är detsamma, som det varför 10
år sedan. Under alla kroppens förändringar vet jag
med mig sjelf, att det som för närvarande tid tänker,
som yttrar begär eller afsky inom mig, är detsamma
som tillförene har tänkt, yttrat begär eller afsky;
det måste således vara något annat än min kropp,
något annat än en kroppens egenskap. Allt detta
vill jag medgifva, och jag förutser, hvad slutsats
du genast lärer göra af ett sådant medgifvande.
Det är denna: om själen, eller det tänkande
väsendet inom oss, är ett skiljaktigt väsende från
kroppen, så kan också detta väsende vara till efter
kroppens död, och således förgås den ej tillika med
kroppen. Denna slutsats vill jag utan svårighet
medgifva dig; men jag har också, vid nogare
genomläsning af din skrifvelse, fattat den tanken, att
djurens själ fortfar att vara till efter kroppens död.
Lika så litet som jag kan förklara menniskans
frivilliga gerningar af menniskokroppens organisation,
äfven så svårt är det för mig att kunna hänleda
djurens vilkorliga handlingar af djurkroppens
mekanism. Och om djurets själ är väsendtligen
skiljaktig från kroppen, så kan den ock fortfara att
vara till, fastän kroppen faller tillbaka i sitt stoft.
Jag inser ock ganska väl, att djursjälen måste vara
immateriel, lika såväl som menniskosjälen; ty äfven
af den finaste materia och denna materias rörelse
kan jag lika så litet hos djuret, som hos menniskan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
