Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om själens helsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillväxer och kan behålla sin friskhet till lifvets
gräns. Ett enkelt sätt för uppnående af en frisk
och vacker ålderdom, kunna vi redan lära af
Plinius. Det består, säger han, i ett verksamt och
måttligt lefnadssätt, vare sig att det förestafvas af
behofvet, eller af förnuftet. Man bör ej heller kunna
glömma, att ordet lif innebär begreppet af
verksamhet, ty ett stillastående, overksamt lif är en
motsägelse. Lif innebär rörelse, själens liksom
kroppens. Men om en del menniskor mödar kroppen,
och ett mindre antal arbetar med själen, gifvas
många, som göra intetdera, och få som rätt
uppfylla begge fordringarne.
Tänkare, skalder och konstnärer, i alla länder,
blifva i allmänhet gamla, emedan de mindre, än de
flesta, låta själen slumra, och oftare föra ett
tarfligt, om ej ordnadt lif. Vi hafva antecknat några
exempel, hvilka här må anföras. Hippokrates’
ålder uppgifves till 109 år. Sofokles blef 100
år, Fontenelle 100, Mairan 94, Humboldt har
redan hunnit 91, Anakreon, Newton och Voltaire
85, Goethe och Svedenborg 84, Urban Hjärne
83, Svedberg 82, Plato, Buffon, Bernouilli och
Wieland 81, Kant 80, Galenus och Klopstock
79, Galilé, Malebranche, Celsius och Corneille
78, Gyllenborg 77, Delille och Boileau 76,
Lafontaine och Stjernhjelm 74, Euripides, Leopold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
