Bar. 6: 4. Judith. 3: 11. bliffua, Eph. 5. 31. Rom. 11: 13. thet, Rom. 11:7: Mich. 6: 8. wåre fäder, Joh. 6: 31. 1. Cor. 10: 1. wijsligha, Ordsp. 6: 20. 17: 24. Marc. 12: 34. Eph, 5: 14. haffua, Luc. 20: 6. Joh. 19: 21. Ordsp. 8: 22. vptenckt, Ps. 25: 6, 7. Ordsp. 6: 14. Wish. 9: 15. c. 12: 21. gamble, Job. 21: 13. Vpp. 12: 9. Swenskan NB. som alle Swenske rett skrifwa. offta, 2. Cor. 11: 23, 24, 26. Ebr. 1: 1. Af thetta allena (hela hans werck är så fatt) ser hwar och en, at intet jag öfwerträder reglona, vtan han ganska offta, och thet meredels vtan ringeste skiäl och grund. Tenck om jag hade sä satt til wägs, huru han hade skerpt sina tungo, och hwest sin penna emot oss, och sä tilpyntat och skamfärat oss, at then oss icke kenner, skulle mena wi wore, wet icke hwad. Och för honom allena moste man tija, när han försmädar; och ingen skal genhöffta honom, Job. 11:3. Som hela hans werck med försmädelser vpfylt är. Så giorde intet wåre gode gamle fäder. Af them borde wi icke aklenast lära skrifwa, vtan fast mera lära lefwa. Lät oss ännu mera höra om hans wära fäder, och huru han hedrar mig. 74. p. 100. f. Och på det at sådant för en Höglärd Man icke så måtte passera, så måste de gamla fäder warit dumma, tokote och oförståndige, at de intet wetat hwad de skrifwit, eller huru de skulle skrifwa. I min vngdoms tijd, när en gosse i Scholan intet kunde giöra bettre beskedh i denna frågan än så, då wankade derföre plaggor, om icke digrare straff. Antiquæ patres essent stupidæ, stolidi e iguari: in hoc quæstio. Döm nu, hwilken af oss förtienar thetta nesliga straffet. Wåre fäder, nostri patres, sade och bewiste jag wara af them gamlom vttalak