Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hungersnödens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den genomsnittliga skörden inom ett visst giivet område
och i förminskandet af de årliga vexlingarna i skördebeloppen
samt fullständiga missväxtår och i sammanhang dermed
inträffande hungersnöd. Sålunda, medan i vestra Europa under
medeltiden inträffade hungersnöd med mycket stor dödlighet
hvart 8:de och 10:de år, hafva dylika fall för närvarande
reducerats till ett minimum, så att allmän hungersnöd i följd af
missväxt numera i ñera länder kan sägas höra till det
förflutna.
I Ryssland åter är förhållandet tvärtom. Visserligen hafva
i äldre tider fall af svår hungersnöd inträffat — i Nikonska
krönikan, omfattande tiden 1127—1303, omtalas t. ex. 11
hungerår; år 1128 lifnärdc sig befolkningen inom Novgorods
område med lindblad och björkbark; under åren 1229—30
drabbades en stor del af det nordliga och mellersta Ryssland
af hungersnöd o. s. v. —, men under de tvenne senaste
årtiondena hafva de tilltagit i sådan grad, att hungersnöden
numera blifvit kronisk. Till och med den halfofficiella
tidningen »No vo je-Vrem ja» i sitt nummer för den 7 okt. 1891
med-gifver, att knappast något år förgår, utan att någon del af riket
hemsökes af hungersnöd; och en läkarekongress, hållen i
Moskwa 1885, konstaterade, att den fruktansvärda dödligheten
bland bönderna i de mellersta provinserna (uppgående till
62 på 1,000) hade sin orsak i brist på närande föda, d. v. s.
svält.
För att finna förklaringen på denna abnorma företeelse
måste vi taga i betraktande de förhållanden, som utvecklat
sig efter lifegenskapens upphäfvande.
Lifegenskapen, som uppstod på 1600-talet, kigsiadgades
1609 och afskaffades 1861. Under lifegenskapen behandlades
bönderna ofta med förfärlig grymhet, men det låg i deras
herrars intresse att ej låta dem svälta, så att de blefvo ur stånd
att arbeta.
I inledningen till emancipationsakten gifver regeringen de
befriade slafvarne följande vackra löfte: »Att förse bönderna
med medel att tillfredsställa sina behof samt sätta dem i stånd
att fullgöra sina skyldigheter till staten (utgöra skatterna); för
detta ändamål skola de erhålla i orubblig besittning bestämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
