Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grefve Tolstoys välgörenhetsverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och föreslog skyndsamma åtgärder till att, om möjligt,
förekomma eller så mycket som möjligt inskränka densamma.
Men, såsom var att vänta, fästes intet afseende vid hans
varningar och råd, livilka tvertom betraktades som
regeringsfarliga stämplingar och agitationer[1]. Då hans försök både att
förmå myndigheterna till att vidtaga nödiga åtgärder så väl
som att förena flera enskilda krafter till gemensamt arbete för
att afhjelpa nöden hade strandat, upptog han det svåra arbetet
på egen hand.
I planen och utförandet af denna storartade
välgörenhetsverksamhet i alla dess enskildheter har den store mannen
nedlagt sin hjernas lysande snille, sitt stora hjertas varma
brödrakärlek och deltagande och sin viljas okufliga energi. I ett annat
land och under en annan regering skulle för ett sådant
praktiskt snille under dylika förhållanden öppnats det vidsträcktaste
verksamhetsfält. I Ryssland deremot lades alla möjliga hinder
i vägen för hans människovänliga arbete.
Låt oss nu se, huru Tolstoy lyckats öfvervinna såväl dessa
hinder som alla andra svårigheter i förening med en sådan
verksamhet som den i fråga varande.
Den hjelp, som lemnades af myndigheterna, bestod i mjöl,
som efter vissa bestämmelser utdelades månadsvis bland de
nödlidande. Härvid uppstodo likväl en mängd olägenheter.
Det hände ej sällan, att bönderna sålde mjölet, som de
erhöllo af myndigheterna, och köpte bränvin för pengarne,
lemnande sina familjer i nöd och elände; eller också togs det ifrån
dem af deras fordringsegare. Men äfven om det ej användes
på detta sätt, räckte det vanligen endast bortåt 15 à 20 dagar,
hvadan familjen måste svälta den öfriga delen af månaden.
Det var också under denna mellantid som de flesta sjukdoms-
och dödsfallen inträffade. De svagare af folket dogo då
omedelbart af svält. Vidare kunde ej bönderna laga lämplig föda
endast af mjöl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
