Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grefve Tolstoys välgörenhetsverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fingo gästerna endast varm mat; i andra åter både bröd och
varm mat.
Denna indelning i kök med och utan bröd egde rum i
mars månad, i följd af att myndigheterna då började att i vissa
distrikt utdela 30 ℔ mjöl per man i månaden.
I dessa kök utan bröd utdelades följande belopp af
födoämnen för hvart tiotal man per vecka: 5 ℔ rågmjöl till kvass,
2 ℔ hvetemjöl till välling, 10 ℔ ärtmjöl, hafremjöl eller
majsmjöl till kisel (ett slags puré, en mycket vanlig rysk rätt);
10 ℔ ärter, 10 ℔ hirs till kasha (ett slags gröt) eller kulesh
(ett slags grynsoppa), 2 pud[1] potatis, 1 pud rödbetor, 6 liter
surkål, 1/2 ℔ hampolja, 4 ℔ salt, 1 ℔ lök. Dessutom åtgick
under vintern 1 1/2 ℔ fotogen till hvarje kök samt 1,000
kilogr. ved[2] pr månad.
Vid denna utdelning åtgick dagligen till hvarje gäst i
dessa folkkök 2 ℔ grönsaker — potatis, kål och rödbetor —
och 1/2 ℔ mjölmat, nämligen pschena (tillagadt af hirs, ärter
och rågmjöl), som i kokt tillstånd gör 4 ℔ pr man dagligen.
Till en början visade sig bönderna, som voro vana vid att
i andra kök få bröd, missbelåtna med denna förändring och
ansågo, att den fördel de hade af dessa kök ej ersatte deras
arbete med att hugga ved och köra den till köken, och sade,
att de ej ville fortsätta längre och besöka dem. Men deras
missbelåtenhet fortfor ej länge. Alt fler och fler kommo och
bådo om att få blifva upptagna som gäster i dessa kök.
Dessa folkkök utan bröd ansåg Tolstoy vara af särskildt
intresse, emedan de på ett tydligt sätt bevisade oriktigheten
af den uppfattning, som i allmänhet rådde bland bönderna,
nämligen att rågbrödet är den kraftigaste och billigaste födan.
I dessa kök har det tydligt ådagalagts, att ärter, hirs, majs,
potatis, rödbetor, kål, kisel (ett slags kräm eller gröt af
bär etc.) utgöra en kraftigare, helsosammare och billigare
föda än bröd. Gästerna, som spisade i dessa kök utan bröd,
medförde hemifrån mycket små brödbitar, och ibland kommo de
t. o. m. utan bröd, men gingo hem mätta och voro friska hela
vintern, under det de dagligen spisade ofvannämda grönsaker för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
