Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. I de hungrande byarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanning tragiskt att höra den store människovännen klaga, att
alt hans arbete är förgäfvos, emedan han ej kan komma åt
roten till det onda.
»Vi veta icke, hvilka verkningar våra handlingar kunna
medföra. Det enda vi veta är, att det är rätt och godt att
vilja det goda och på fullt allvar fara derefter, så långt vi
förstå», yttrade han i slutet af samtalet.
Följande dag åtföljde jag Maria Tolstoys kusin, fröken
Vera Kuzminskij, på en tur ut i byarne för att vidtaga
förberedande åtgärder till utdelande af ved och matvaror åt de
mest behöfvande. Vädret var fortfarande kallt oeh stormigt,
men vägen öfver stepperna var utprickad, så att vi ej
förlorade den. Efter ett par timmars rask färd uppnådde vi den
by, hvilken vårt besök först gälde. Vi stanna vid stcirosteus
hus, der vi träda in och finna — utom stcirosten sjelf — hans
hustru, 4 barn, »cljädiishka» (farfar), 1 ko, 1 fåle och 3 får,
alla boende endrägteligen tillsammans i ett ganska stort rum
med nakna marken till golf och två små af tjock rimfrost
betäckta fönster, genom hvilka litet ljus tränger in.
Utefter ena sidoväggen löper en träbänk, oeh ett klumpigt bord
står vid fönstret närmast dörren. På takåsarne hänga gamla
kläder, och bredvid ugnen står en spinnrock.
Sedan besöken undangjorts, sammankallas hela miren
i stai’ostens hus. Snart är stugan till trängsel packad af
mushiher; kvinnorna och barnen stanna utanför och titta in
genom fönstren och dörren, som de hålla på glänt. Fröken
K. sätter sig bakom bordet, oeh jag inbjudes att taga plats
vid hennes sida.
Nu börja de intressanta förhandlingarna. Fröken K., som
är sjelfskrifven ordförande, tar fram en anteckningsbok och
börjar genomgå listan på de mest behöfvande. Då någon
mycket fattig familj eller en enka nämnes, nicka bönderna bifall,
korsande sig och utropande: »Otchcn bedni! Gospodi, batushkci,
omiloserdisja, pomogi/» (Mycket fattig! Herre, lille far, förbarma
dig, hjelp!). Finna de deremot, att någon, som icke är i så
stor nöd, har kommit med på listan, eller att någon lemnat
oriktiga uppgifter, höres ett allmänt mummel af ogillande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
