Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tankar af och om grefve Tolstoy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag hade hört talas om, att några ai Tolstoys anhängare
sannnanslutit sig i »christjanskija obstchini* (kristliga
kommuner), hvarom jag nu hade tillfälle att göra mig närmare
underrättad. Dessa »kristliga kommuner» hade uppstått i betydligt
antal i olika delar af landet, och några af dem existera ännu,
men många af dem hafva blifvit upplösta och förskingrade af
polisen.
Dessa »kristliga kommuner» äro inga socialistiska eller
kommunistiska samhällen i vanlig mening. Tolstoy lärer,
såsom bekant, den personliga egandcrättens upphäfvandc och
gemensamt kroppsarbete på landet. Stadslifvet är i hans ögon
en förbannelse: ett drifhus för osedlighet, en källa till altslags
förderf. Men den oundgängliga förutsättningen för ett dylikt
samarbete och gemensamlietslif är kärleken, Kristi kärlek, sådan
den gjorde sig gällande bland de första kristna. Om människor
utan denna kärlek, drifna endast af egna intressen, förena
sig till ett kommunistiskt samhälle, skola de snart råka i
fiendskap, och deras samhälle upplösas. De personliga
önskningarnas uppoffrande och de personliga lidelsernas kufvande är det
första vilkoret för att »den kristliga kommunen» skall lyckas.
Det .är af detta skäl som Tolstoy icke hyser synnerligt höga
tankar om de experiment, som göras i Amerika för att
förverkliga de ideal, som framställas i Bellamys bok.
Som bekant är en kristlig socialism ingenting nytt i
Ryssland. Sedan ett halft århundrade eller mer hafva kristligt
socialistiska läror förkunnats och, så långt sig göra låtit,
praktiserats af ryska sekterister. Likheten mellan Tolstoys och dessas
läror är så stor, att man t. o. m. velat påstå, att Tolstoy,
drifven af kärlek till folket, endast velat sammanföra och ordna
alla de bland folket rådande religiösa och socialt-sedliga idéerna
till ett systematiskt helt, hvilket i lika hög grad befordrar
människans timliga som hennes andliga väl. Detta antagande
förefaller mig likväl orimligt, ty det skulle innebära, att Tolstoys
läror icke så mycket vore uttryck af hans egen uppfattning som
icke fast mer ett försök att »skapa en religion för folket», något
som står i rak strid mot Tolstoys lidelsefulla sanningstörst och
afsky för all förställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
