Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Till Samara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tan, snusklukten eller tanken på ohyra och tjufvar kunde hålla
mig vaken. Ivl 5 f. m. väcktes jag af grefve T., som tillsade mig
att skynda ut och se den storartade bron öfvcr Volga.
Yrvaken rusade jag ut på platformcn utan öfverrock, lika
nyfiken att för första gången se den väldiga floden som den
beryktade bron öfver densamma. Jag skulle utan tvifvel hafva
ådragit mig en farlig förkylning i den 27 starka kölden, om
ej grefve T. genast kommit ut och kastat min pels öfver mig,
under det jag stod och betraktade det storartade skådespelet,
medan tåget i sakta fart gick öfver den 1,485 meter
långa på ofantliga stenpelare hvilande bron. I öster syntes
morgonrodnaden, under det månen samtidigt från synranden
i vester spred ett matt sken öfver den frosthvita krans af
löf-skog, som prydde jätteflodens stränder.
Om någon timmes färd kommo vi till staden Samara,
hvilken, belägen på en höjd, som sluttar ned mot de här
sammanflytande floderna Volga och Samara, med sina palatslika
byggnader och kyrkor i rysk stil företedde en ståtlig anblick. Samara,
som för ej långt tillbaka nästan helt och hållet nedbrann,
och sedan nybygts samt för närvarande räknar en befolkning
på Öfver 100,000, är i sjelfva verket en mycket vacker stad,
företeende en blandning af asiatiska och amerikanska drag i
sitt utseende.
Emedan grefve Tolstoy hade åtskilligt att uträtta i staden,
stannade vi här en dag, innan vi fortsatte färden till vår
bestämmelseort i östra delen af provinsen. Öfver alt i staden
syntes en mängd fattigt och hungrande bondfolk i trasor och
med den vanliga påsen på ryggen, om dagen vandrande
omkring tiggande om bröd, om nätterna instufvade i stadens
fattigaste kyffen, stundom äfven i uthus och källare.
Bland dessa arma människor rasade svartkoppor, scorbutus
och fläcktyfus, skördande en mängd offer.
Begrafningskloc-korna ringde nästan oupphörligt under hela dagens lopp, och
under en halftimmas tid, medan vi sutto vid fönstret till vårt
rum på hotellet, passerade trenne liktåg förbi — icke förnäma
likprocessioner med silfverbeslagen likkista, uppburen af en
katafalk och höljd af blommor, eller företrädd af prester i
mess-skrud och omgifven af andra kyrkans tjenare, bärande helgon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
