Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. De första erfarenheterna i Patrowka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid återkomsten till Patrowka förestäldes vi iör cn prins
Dolgorukow, som under natten anländt med en expedition af
2 läkare, 2 fältskärer och G barmhcrtighctssystrar, hvilkon
expedition utrustats delvis af de engelske kväkarne, hvilka
genom sina representanter, som resa omkring här i
Volga-provinserna, uträtta mycket godt, och det just där nöden
är störst. Den unge prinsen med sin expedition spisade både
middag och kväll hos grefve L. Tolstoy junior. Utrymmet
var knappt, men sämjan var mycket god, och stämningen
den gemytligaste. Vi spisade alla med träskedar ur ett
gemensamt stort träfat, som stod midt på bordet. Middagen bestod
af köttsoppa, kött och »kasha»; supén af té och bröd (med
smör), samma slags bröd som användes i folkköken. Det kan
ej nekas, att denna gemensamma måltid var rätt intressant,
både i fråga om gästernas olika samhällsställning och
nationalitet, som ock de omständigheter och syften, som fört oss
tillsammans härute på Samaras aflägsna slätter, i närheten af
Sibiriens gräns. Konversationen fördes dels på franska, tyska
och engelska; men då mina ryska vänner blifva riktigt
intresserade, hoppa de ur de utländska skaklarne och konversera på
sitt eget språk, hvilket jag ännu ej fullt kan följa med, då
det talas med den vanliga snälltågsfarten. Väl saknades ej
det humoristiska elementet i vårt samkväm, men de
omgif-vande allvarsamma förhållandena tryckte sin stämpel på hela
vår samvaro.
Det var ganska långt lidet på natten, då jag återvände till
mitt logis och gick till hvila. Men jag kunde ej sofva. De
bilder, jag sett under dagens lopp, sväfvade fortfarande lifligt
för mina blickar. Jag tillsluter ögonen gång på gång för att
tvinga mig att sofva, men de öppna sig sjelfmant lika ofta.
Nattvakten i byn klämtar i kyrkklockan »ett». Lanipadkan,
som brinner framför helgonen i »den heliga vrån» i det yttre
rummet, sprider ett matt ljus, och genom en springa i
mel-lanbalken synes en gammal ful helgonbild blicka emot mig,
under det att mitt värdfolk snarkar duktiga tag på ugnen.
Jag försöker ånyo sofva, men lyckas ej. Jag tänder min
lampa, tittar på klockan, som visar på 2, och försöker att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
