- Project Runeberg -  Från det hungrande Ryssland /
166

(1893) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling With: Gerda Tirén, Johan Tirén - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. I en hungrande by (af P. von Birukoff)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ilon svarar. Jag Frågar efter hennes namn och ser på
listan. Det visar sig, att Jet är redan antecknadt. Med ett
dumt uttryck ger jag tillkänna mitt missnöje och går och
smäller igen dörren efter mig. Jag blyges och känner
motvilja för mig sjelf. Jag går fram och åter i rummet; sätter
mig; reser på mig; sätter mig ånyo; tittar omedvetet på
handlingarna, som ligga på bordet, och med stor möda lugnar
mina upprörda nerver. Jag går upp till värdinnan. Hon
har redan i ordning en kokande samovar, och åsynen deraf
uppmjukar mitt sinne; men samma tankar förfölja mig vid
tebordet, vid kvällsvarden och sedan i min ensamhet på mitt
rum, der jag lägger i ordning handlingar och listor och gör
mig i ordning till hvila — samma tankar, stundom ljusa och
stundom mörka, ständigt rörande sig omkring samma ämne:
Hvad är att göra? Huru hjelpa, och hur skall det bli, om
det kommer ett dylikt år till . . . ? Stundom vexla bilderna
såsom genom en magisk kraft, likt bilderna i en laterna
ma-gica, och jag föres långt bort till mitt hem och i tanken
börjar ett samtal med personer, kära för mitt hjerta, och bilden
bleknar och försvinner igen, och mitt hufvud är ånyo
sysselsatt med dagens frågor.

Förr än jag går till hvila, går jag ånyo ut. Det är mörkt,
bitande kallt. Hela byn sofver. Den mörkblå himlen gnistrar
af myriader stjernor, alt är stilla, harmoniskt, majestätiskt,
skönt. Hvar äro då lidanden? Hvarför är det ej här på
jorden såsom deruppe? Vi äro ju blott en obetydlig del af
denna sköna, harmoniska natur. Ar det möjligt, att alla
dessa delar äro likadana? Huru kan då af en sådan massa
lidanden komma ett skönt helt? Eller kanske fins det inga
lidanden? De existera kanske endast i vårt medvetande?

Jag återvänder till mitt rum; kastar mig på sängen, och
en hård och tung sömn af bryter mina tankars ström.

»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:51:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjhungryss/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free