Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Penningeväldet och mushikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rubel lör vintern, hvadan de senare blifva yrkestiggare.
Särskilt stor framgång halva »blinde sångare», hvilka gå omkring
tiggande och sjunga »Josefs gråt», »Min älskade Jesus» etc.
»Om vi tigga tyst», bruka dessa tiggare sjelfve säga, »få vi
ej mer än en liten bit bröd; men om vi sjunga, få vi litet
mjöl och ägg till.» En ordinär tiggare kan under vanliga
förhållanden tigga ihop 3 ä 5 pud mjöl per vecka, isynnerhet
under den stora fastan.
Om vi efter dessa anförda exempel hopsummera de belopp,
som genom kapitalisterna afpressas från mushiken, få vi föl-
jande siffror, hvilka i sanning »tala»:
Då bonden säljer säd, förlorar han................................ 21 •
» köper säd (genom att betala öfver gångbart pris)
förlorar han ..................................... 97 %.
» utför ackordsarbete på jord, förlorar han ................. 60 % .
» » skördearbete » » ........ 50 %.
» » dagsverksarbete » » ........ 39 %.
I allmänhet förlorar en familj vid alla dessa tillfällen mer är
100 % och kan aldrig spara något för framtiden eller någonsin
hoppas komma ur sin förtviflade ekonomiska ställning.
Den ekonomiska ställningen bland folket i guvernementet Samara
år 1889:
Bondgårdar under jordbruk ......................... 48,468.
Den pantsatta och utarrenderade kommunal jorden... 453,917 hektar.
Resterande utskylder till staten___________________5,808,459 rubel.
Skulder till ockrare ................ ............. 1,170,932 »
Dessa siffror, hemtade ur ett värderikt statistiskt arbete
af I. M. Krasnopjåroff, äro de senaste uppgifter, jag kunnat
skaffa; sedan dess har naturligen ställningen i hög grad
försämrats.
»Zew^ro-myndigheterna», säger samme författare i en
märklig broschyr1), »föreslå som hjelpmedel landtbruksskolor
och utställningar; men hvarifrån taga medel härtill? Under
boskapspesten 1884—86 skuldsatte sig distriktena till staten för
åtgärder mot pesten till ett belopp af öfver 1 million rubel att
betalas om 10 år. År 1888 anslogo distriktsmyndigheterna
3,000 rubel till upprättande af en fond för uppköp af säd till
x) Formi krestjanskova kredita v’Samarskoj Guberni», hvarur vi hemtadt
många af nästföregående uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
