Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Penningeväldet och mushikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna skulle genast betalas ända till sista kopeken. De arma
förskrämda bönderna saldo i sin förskräckelse alt hvad som
kunde ätkommas, tills utskylderna voro betalda i alla byarna
utom i två, der det ej ians något mer att sälja. Men det
hjclpte oj. Oiver iemtio bönder bleivo först piskade och sedan
kastade i fängelse. Detta skedde i Juni 181)1 och omtalas i
lYtersburg-tidningen Nedjela för den 21 juni s. å. I samma
nummer omtalas äfven, hurusom de högre
distrikt-myndigheterna, då de fingo kännedom om förloppet, läto kasta byäldsten
i fängelse, emedan han, såsom den officiella termen lydde,
»gjort sig skyldig till bristande nit/»
»Huru kunna bönderna finna sig i alt detta?» frågade jag.
»Bönderna», sade han, »äro alt annat än nöjda med
ställningen. De kämpa på sitt vis mot godsegarne och
kapitalisterna — stjäla hvad de kunna från dem etc. och begagna sig
af all möjlig list. De äro i majoriteten men hafva ingen
sammanhållning. Godsegarne och kapitalisterna hålla i hop med
armén, polisen och ämbetsmännen och kämpa mot bönderna,
utsugande och undertryckande dem mer och mer. Det pågår
redan ett krig mellan dessa olika kaster, hvilka äro alldeles
främmande för hvarandras intressen. Det är blott en tidsfråga,
när denna strid skall antaga en annan och mera skärpt form.
För genomförande af en fredlig reform arbeta Tolstoys vänner
och olika fraktioner af de upplysta och liberala inom landet.
De revolutionära deremot vilja en omstörtning med hvilka
medel som helst.»
Jag hade sedermera under min vistelse bland de hungrande
i Ryssland tillfälle att med egna ögon se en skatteindrifvare
fråntaga en enka hennes enda ko och bortföra den till att
säljas för att betäcka resterande utskylder till tsarens regering.
Jag fick genom en bekant mushik kännedom om, att
isprav-niken kommit till byn för att indrifva resterande skatter, och
att han skulle taga kon från ofvannämda enka, hvadan jag
skyndade mig dit med min fotografiapparat dold under rocken.
Ispravniken hade ännu ej hunnit dit, då jag kom, men han
väntades hvarje ögonblick, och den stackars enkan slog sin
arm omkring halsen på sin enda ko, hvilken hon med stor
möda lyckats rädda undan hungersdöden, och som nu skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
