Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Penningeväldet och mushikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagas ifrån henne för att underhålla staten. Jag passado på
och tog ett par Kodak-bilder af enkan och hennes ko, men då
ispmvnikcn nalkades, ansåg jag det klokast att draga mig
tillbaks med min fotografiapparat, huru gerna jag än velat
taga äfven hans bild. Jag såg sedan ispracnikcns „betjente»
bortföra enkans ko och hade åtminstone den tillfredställelsen
att sedan bidraga till ersättande af hennes förlust.
Jag hade hört mycket om de samvetslösa kulackernas
utpressningar, men var böjd för att tro, att äfven de hade
mänskliga känslor, och att de utmålats i altför mörka färger. Jag
fick likväl snart tillfälle att närmare lära känna dem, och
dermed ändrades mina åsigter. I den stora byn Zemljanki
t. ex. tillagade kulackerna en ohygglig smörja, som de kallade
»mjöl», hvilket — enligt analys, som anstäldes af Aftonbladets
Redaktion, till hvilken jag sände prof — innehöll »mest
sågspån och agnar och knappast ett enda riktigt mjölkorn.» Detta
mjöl delade de ut åt det hungrande folket och togo för sin
räkning det oförfalskade mjöl, som i början af hvarje månad
skulle utdelas ät bönderna. Många af de arma människorna,
som åto af detta »mjöl», insjuknade och dogo deraf.
Endast kulackernas samförstånd med ämbetsmännen kan
förklara det förhållandet, att sådant kan öppet och oantastadt
passera under ögonen på ortens högste ämbetsman, »Zemskij
natchalniken» som har sitt residens i byn; under det att t. ex.
enskilda personers välgörenhetsverksamhet betraktas med oblida
ögon af ortens myndigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
