Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. I Saratow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
simpel ?nushik, talade lian om trons kraft, som sätter själen i
stånd att hoppas, der intet hopp synes, att segrande jubla
midt i striden och det skenbara nederlaget och att tåligt utstå
de svåraste lidanden. Medan han talade, hviskade mig någon
i örat: »Den som talar är en fånge. Han är dömd till ett
års fängelse och har redan börjat aftjena sitt straff i fängelset.
Men fängelsedirektören fattade snart så stort förtroende till
honom, att han, då tyfus utbröt i det öfverfylda fängelset, der
han satt fången, släppte honom på fri fot och gaf honom ett
pass, som berättigar honom att besöka sin familj och resa
omkring efter behag.» På min fråga, hvilket brott han begått,
svarades: »Jo, han har predikat evangelium i byarna, så att
hundratals bönder slutade att supa och stjäla och buro sina
helgonbilder till presten, förklarande, att de ej längre behöfde
dem, emedan de hädanefter endast ville dyrka och tjena den
ende och sanne Guden. För detta brott dömdes han till ett
års fängelse.»
På uppmaning talade äfven jag några ord till de
församlade. Jag erinrade om de starka band, som förena alla
kristna; framförde helsningar från bröder och systrar i
främmande land, livilka med det varmaste deltagande följde sina
trosbröder i Ryssland, och slutade med en uppmaning att i alla
skiften fasthålla vid det sanna och goda, och att lida och dö
derför, om så fordrades.
Med bön och sång afslutades mötet.
På eftermiddagen bevistade jag en liknande ännu mera
talrikt besökt sammankomst, hvarvid äfven några detektiver
sades vara närvarande. På uppmaning talade jag äfven nu
några ord till de församlade: berättade mina erfarenheter bland
de nödlidande, om familjen Tolstoys välgörenhetsverksamhet
och om utländska, isynnerhet amerikanska människovänners
varma deltagande för sina af hungersnöden hemsökta bröder
i Ryssland. — Jag hyste ingen fruktan för polisen — de kunde
endast sända mig utom ryska gränsen eller för en tid hålla
mig i fängelset —, men jag ville passa tillfället att berätta om
ett och annat, som vore särskildt lämpligt för detektiverna att
rapportera för sina chefer.
På afton var jag på supé. Då jag på kvällen kom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
