Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Den ortodoxa kyrkan och den nyare sektrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att styrelsen måtte öfversända dem till senatens påseende. (1 uvernören
kallade 111ig oeli sade: »Lemna denna sak.» Grcfve Stroganoff
tillrådde 111ig detsamma. Men då jag ej ingick derpå, blef han förargad
på mig; men kunde jag lyda dem? Andra hånade mig; men jag
begärde endast en sak: att de skulle utse lärda män på min bekostnad,
som skulle granska mina afhandlingar och afgöra, livem som hadc
rätt. Man började betrakta mig som vansinnig. Det bestämdes, att
jag skulle undersökas. Jag fördes till guvernementsstyrelsens
ämbets-lokal. Det var en högtidlig session: Guvernören, alla styrelsens
medlemmar, stadens borgmästare, prosten, fem läkare. De stälde 200
frågor till mig oeli befaldc 111ig att besvara dem skriftligt. De hadc
tvenne sessioner. Sedan sände de mig till hospitalet för sinnessjuka.
Der kvarhöllo de mig i flera månader. Fyra af läkarne ansågo mig
vara sinnessjuk. Endast en af dem sade: »lian är friskJ O111 ni
anser honom farlig, sätt honom då i fängelse, men ej på dårhus.»
Denne läkare var Korobolf. Den läkare, som öfvervakat Puschkin på
sjukhuset, afgaf följande utlåtande om honom: »Puschkin är en
beskedlig, anspråkslös och liöflig man, men han har en fix idé, bestående
deruti, att han ständigt läser bibeln.» Eftersom det ej fanns något
direkt bevis för Puschkins sinnessjukdom, blef han förvist på
obestämd tid till klostret Solovetskij. Officielt motiverades Puschkins
förvisning dermed, att han var sekterist, oeli att med hans aflägsnande
sektens propaganda upprycktes med rötterna. Sålunda blef han instängd
i ett kalt och fuktigt rum i klosterfängelset, der han kvarhölls till
nästföljande sommar, då hans hustru, hvilken kom för att besöka
honom, hos klostrets arkimandrit utverkade, att hennes man skulle
förflyttas till ett bättre rum; oeli i 14 år ifrån den tiden försmäktade
Puschkin innanför klosterfängelsets tjocka murar bakom lås och bom
samt bevakad af soldater. Men denne fånge hade ingen afsigt att
rymma. Det var verkligen en man, som icke var af denna verlden.
»Xu är han glömd af alla», sade hans hustru om honom. »Endast
jag fortfar att medla för honom. Pnder 14 års tid har jag icke
vågat besvära myndigheterna med min ansökan om hans befrielse.
Xu, då förföljelsen för religiösa åsigter har upphört,1) skulle nog min
mans femtonåriga fangenskap kunna tillräknas honom som straff för
lians brott i att skrifva förutnämda afhandlingar, och derför beslöt
jag att begära hans befrielse för att återfå honom åtminstone som en
femtiosexårig gubbe.»
Hvilka äro då de »afhandlingar», med hvilka Puschkin
besvärade de ryska myudigheterna, och som till sist förde honom i
fängelset? Hvaruti bestod den lära, de idéer och grundsatser, hvilka
fordrade ett så svårt straff? Om grundidén i hans afhandlingar kan
man döma bland annat af den allmänna titel, hvarmed han beteck-
l) Detta skrefs 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
