Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Bland förvista sekterister i Transkaukasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag dölja mig för den förföljande polisen genom att flytta fråir.
det ena stället till det andra. Vid ett tillfälle kom
polisentill den familj, hvarest jag höll mig dold, der de träffade en
liten gosse, som oj förstod bättre än att till svar på deras fråga
upplysa dem, att jag bodde der. Jag måste nu skyndsamt
lemna staden, emedan jag såg, att jag ej kunde göra någon
nytta genom att stanna. Följande dag tidigt på morgonen
stod, tack vare mina vänners omtanka, en vagn förspänd med
fyra starka och vackra hästar framför min tillfälliga bostad,
och om en lialf timme var jag redan utan hinder utom
stadens tullar och ilade bort i snabb fart efter den
utmärkta-grusinska chausséen. Jag kände nu ingen oro öfver att blifva
hindrad i min verksamhet af polisen. Till en början erfor
jag endast en känsla af glädje vid tanken på, att jag lyckades
komma undan mina förföljare. Men småningom ersattes denna,
känsla af allvarligare och sorgligare tankar, som uppväcktes
hos mig af motsatsen mellan den vackra naturen, som omgaf
mig, och de sorgliga tilldragelser, till hvilka den var ett stumt
vitne nästan hvarje dag.
I samband härmed erinrade jag mig två fattiga lill-ryskor,
hvilka kommo till mig i Tiflis och anhöllo om hjelp, och
hvilka under högljudd gråt berättade mig om sin
olyckligaställning. De tillhörde två baptist-familjer, som voro för vista.
till Transkaukasien för sina religiösa åsigter. I mitt minne
framstodo tydligt dessa utmärglade kvinnor med hvar sitt.
späda barn på armen och med en hel skara små halfnakna.
barn, hvilka hängde vid deras kläder gråtande och
jämrande-sig, under det de med största ansträngning släpade sig fram
efter vägen för att hinna medfölja sina män, hvilka, klädda
i gråa fångdräkter och slagna i järnbojor, marscherade till
fots under soldateskort omkring 200 verst öfver de snöhölj da.
kaukasiska alperna. De stackars barnen och kvinnorna hade
särskildt svåra lidanden att utstå: det lyckades dem sällan
få åka, emedan de ej hade något att betala med, hvadan de
måste tillryggalägga största delen af vägen till fots. Deras
tarfliga skodon och klädsel i allmänhet hade nötts på vägenr
och de måste gå nästan barfota i den djupa snön, som
betäckte bergen (det var i slutet af november). Föräldrarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
