Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Bönderna och deras vårdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
representeradt, att Potapov und>l.ipp mod oii lindrig .skrapa. Dcrpå
diskuterades saken i ininistrarnes kabinett, ocli det beslöts att
rapportera den för kejsaren, rekommenderande denna förbrytelse till
allvarlig näpst. Till denna »rekommendation» vid fogade kejsaren
egenhändigt ordet »förvisso •>. Det oaktadt lyckades Potapovs parti att i
tre Sr förhindra verkställandet af det kejserliga beslutet.
Efter polska upprorets underkufvande (1800—04) konfiskerades
omkring sjuttio tusen hektar jord, tillhörande sådana godsegarc, som
deltagit i upproret. Detta byte var likväl icke tillräckligt att
tillfredsställa de rofgiriga tschinovnikerna, utan .företogo sig dessa äfven att
plundra bönderna. En af dessa tschinovnikcr var den ofvannämde
guvernören i Minsk, general Tokarjev, hvilken af oitcns
generalguvernör Potapov erhöll en jordsträcka på tre tusen hektar, hvilken
lemnade en årlig inkomst af nio tusen rubel. Men denna jordsträcka
tillhörde bönderna i Logoschino, livilka kunde tydligen bevisa sin
eganderätt till densamma. Då bönderna fingo veta, att deras jord
skulle öfverlåtas åt guvernören, sände de sina ombud till den senare
för att förklara, att jorden tillhörde dem, och medsände på samma
gång en vigtig åtkomsthandling till guvernörens ombud, en viss
Se-vastianov. Men guvernören lyssnade ej till ombuden, och böndernas
fastebref »försvann» spårlöst. Då inrikesministeriet, hvartill
Logo-schino-bönderna hade vädjat, infordrade förklaring från .Minsk,
svarades, att böndernas anspråk voro ogrundade, och att jorden utan
tvifvel var statens egendom.
Under tiden var general-guvernören icke overksam. Då han fått
veta, att fem bönder skickats från Logoschino som ombud till
Petersburg, sände han en rapport till ministeriet, att dessa bönder voro
revolutionära agitatorer. De blcfvo följaktligen kastade i fängelse
samt utan ransakning och dom förvisade till norra ishafvets kust.
Då nu alla hinder undanröjts, erhöll Tokarjev år 1874 formlig
eganderätt till ofvannämda jordområde. Men då han sände sina agenter
för att uppbära arrendet å jorden, vägrade bönderna att betala och
drefvo bort polisen. Tjugosex bönder arresterades nu och kastades i
fängelse, och Tokarjev sände små afdelningar soldater för att tvinga
bönderna till lydnad samt att uppbära pcngarnc. Då soldattruppcrna
uppstäldes framför bönderna, försökte dessa att genombryta linien,
men stöttes tillbaka af gevärskolfvar, och då soldaterna affyrade en
gcvärssalfva med tomma patroner, drogo de sig tillbaka. Tokarjev
telegraferade fyra clayar innan rapporten om böndernas motstånd
mot soldaterna hade nått honom till Petersburg, att
Logoschino-bön-derna gjort uppror och tillbakaslagit trupperna. Ministeriet! ditsände
genast general Loschkarjcv från Petersburg med vidsträckt fullmakt.
Den 25:te oktober 1874 anlände generalen till Minsk, erhöll en bataljon
soldater af Tokarjev med 250 kosacker och marscherade emot
»rebellerna». Nu framträder äfven öfverste Kapger på skådeplatsen så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
