Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
virgultarum. A gramine junceo, aspero, duro, penitus abhorrent.
Idem Scriptor. Am sommaren soekia the i dalerna the bæsta
oerter och græs, som the kunna finna, item loef, och i synnerheet thet i
fiellen vvarer, pao smaott riis, huilket ær ett tiukt och feet loef, men
aldrig æta reenerna starr eller annat groft græs. Hoc est: Rangiferi
per æstatem in vallibus quærunt herbas optimas, graminaque, quæ possunt
reperire, item folia, præsertim quæ nascuntur ad montes Norvagicos
in virgultis humilioribus, quæ crassa sunt & pinguia. Nunquam
vero edunt gramen durum asperumve. At vero reliquo tempore
victum suum habent ex peculiari genere musci albi, quod & in
montibus, & in sylvis nascitur copiosissime per Lapponiam omnem.
Muscum eum, cum sunt omnia contecta nivibus, effodiunt pedum
ungulis. Idem. Maoth hoesta tiid nær jorden ofvertæckes med
snioe, soekia the mæst efter huita mossen, som finnes bæde opp i
fiællen, och skoglandet, efter denna mossen grafuæ reenarna med sina
foette, i det kaste undan sig snioen, och thet lilla, the under
honom finna, foertæra the Hoc est. Circa autumnum cum terra
nivibus obtegitur, plerumque quærunt muscum album, qui
reperitur cum in montibus, tum in sylvis subjectis. Hunc muscum
rangiferi pedibus suis fodiendo investiant, submoventes nives, &
exignum illud, quod sub ipsis inveniunt hujus musci, illud comedunt.
Eadem habet etiam Olaus Magnus lib. XVII. cap. 26. Cibus,
ait, hujus bestia est muscus montanus, candidus, præsertim in
hyeme, nivibus in superficie soli coopertus, quas nives, licet densus,
naturaæ instinctu, quasi sylvester equus perforat, cibum quæsiturus.
In æstate vero foliis ac frondibus arborum, stando eundoque melius,
quam se inclinando floribus ac herbis propter cornua nimis antrorsum
incurvata vescitur. Observat autem hoc peculiare Samuel Rheen,
quod licet musco vescantur exiguo hybernis mensibus, plus
saginentur tamen, evadantque nitidiores, quam temporibus
reliquis. Chururo ælsaodant siiner vvara een ringa spiis och foedo,
vvarda renarna gemenligen fetare om hosten, sedan de begynna æta af bemælte
mossa, æn the æro om sommartiid, mædan the æta loef, oerter och græs. h. e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
