Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningarna fullständigt herrar öfver Victoria och dess
hufvudstad Melbourne. Kolonien hade en blomRtring
som aldrig förr. Den ena industriella anläggningen
följde den andra, fabriker och verkstäder vuxo upp som
svampar. Fackföreningarna dikterade sina villkor.
Men de oerhördt höga arbetskostnaderna i den
öppna marknaden gaf upphof till ett underhandsarbete
af vådligaste slag. Ett sweating-system frodades med
fusk och snusk och där kineser, barn och kvinnor i
eländiga hålor arbetade dag och natt för den uslaste
betalning.
Kännare af australiska förhållanden uppgifva, att
armodet i dessa nästen kunde jämföras med Londons
sämst beryktade delar.
Ännu 1890 var Melbourne en ståtlig och
välbyggd stad, som räknade 460,000 innevånare. Till
det yttre syntes allt solidt och glänsande. Så kommo
de dåliga tiderna, understödda och påskyndade af den
vanvettiga fackföreningsstrejken; endast de allra
billigaste varor kunde afsättas och fackföreningsarbetaren
trängdes alltmera undan af »sweating» produktionen,
som icke räknade timmarna som arbetet pågick och
som åtnöjde sig med den eländigaste tillvaro.
Under trycket af denna konkurrens och af de
dåliga tiderna förlorade fackföreningarna alltmera
betydelse och många af dem upplöstes helt och hållet.
Men det var icke arbetaren allena, som blef lidande.
Det kom som en stormvind öfver landet. Den
finansiella bubblan brast med ens. Under april och maj
månader 1893 måste i Melbourne, Sydney och Adelaide
15 banker inställa sina betalningar. Alla olyckor tycktes
stöta samman. En förhärjande torka ruinerade landt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
