Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tusen man och låta 50 millioner fot timmer årligen
löpa genom sina sågverk. Man beräknar att detta kan
fortgå ännu i tjugo år. Därefter?
Detta betecknande frågetecken sattes för tio år
sedan af förre ministern Eeeves i ett af hans verk
öfver Nya Zeeland.
Kauriträdet beräknas behöfva 800 år för att
utveckla sig och nå mognad.
Den bästa och mesta kopalhartzen finnes
emellertid under jorden i marker, där kauriträdet fordom
vuxit. Dessa förblifva öde och ofruktbara. Här
sysselsättas vid pass 7,000 maoris och hvita (galizier och
dalmatier) mot en aflöning af 18 kronor i veckan att
leta efter hartzklurapar. Med en spetsig järnstång borra
de genom marken och när de påträffa en hartzklump
gräfves den upp. Hartzen gäller något öfver 1,000 kr.
per ton å världsmarknaden och den årliga skörden
beräknas till omkring 8,000 ton.
Men de hvita invandrarne, som arbeta i
kauri-skogarne äro dåliga kolonister, säger Eeeves. De växa
ej fast i det nya landet. Ar efter år släpa de där,
arbeta och spara. Men så griper dem hemlängtan. Och
öfver de vida, vida hafven begifva de sig hem, lockade
af hemlandets bergshyddor eller sina fattiga stugor vid
Adriatiska hafvets strand.
❖ #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
