Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena fickan i den andra. Så finner man nu nära halfva
beloppet placeradt i inteckningar inom landet, lån åt
nybyggare och förmyndareinrättningen, samt till och
med i bankaktier. .
En dylik »sinking fund» motsvarar naturligtvis
icke meningen med densamma. Den är icke ställd utom
landets ordinarie penningbehof utan tvärtom redan
disponerad för dessa. Den utgör endast till en del
minskning af statsskulden.
Till Nya Zeelands ofantliga utländska
skuldsättning komma städers, hamnars, provinsers m. fl.
offentliga institutioners lån, hvilka icke öfvertagits af staten.
Dessa utgjorde år 1906 200 millioner kronor.
Ganska stora belopp tillfördes kolonien under 1865
—1890 såsom enskilda engelska kapitalplaceringar.
När det radikal-socialistiska skedet 1890 inbröt,
skyndade sig de engelska penningmännen att indraga större
delen af dessa belopp, hvadan, enligt Coghlan, den
enskilda skuldsättningen till England ej torde uppgå till
mera än omkring 200 millioner.
Hela landets skuldsättning, sådan man finner den
af den officiella statistiken, utgör alltså omkring 1,600
millioner kronor.
I själfva verket är den emellertid större, men detta
hänger samman med dess bankväsende och den
radikala regeringens sätt att sköta detta.
Såsom en ganska egendomlig tillfällighet må
anmärkas att bokförda värdet af all publik egendom å Nya
Zeeland uppgår i det närmaste till lika högt belopp
som den egentliga statsskulden. Denna egendom, däri
inberäknadt allt oupptaget land, har nämligen beräknats
till 1,100 millioner kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
