Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under en tid af så sjudande lif och uppgående
tendenser som de sista åren af det nittonde och de
första åren af nuvarande sekel haft att uppvisa är det
gifvet att skiljedomstolen utan alltför stor våda kunnat
bevilja de flesta af arbetarnes kr af.
För arbetsgifvaren gifves icke annat val än att
foga sig efter skiljedomsutslaget eller — nedlägga sin
rörelse. Hos honom är det icke heller någon
svårighet att uttaga höga böter för hvarje försumlighet.
Gentemot arbetarne intager skiljedomstolen en helt
annan ställning. Skulle de ej foga sig efter utslaget
har domstolen knappast haft någon förmåga att drifva
sin vilja igenom.
Så förklarade för några år sedan en
typograforganisation, som fått ett utslag mot sig att den afgick
från registret enligt nya lagen och åter antog den gamla
slutna fackföreningsformen, hvarmed följde rätten att
göra strejk. Den brydde sig ej vidare om skiljedomen.
Den första arbetstvist, som år 1895 drogs inför
skiljedom, gällde skoarbetarne. Dessa ha ock alltsedan
vid alla möjliga och omöjliga tillfällen fört klagan.
Under årens lopp ha ock deras aflöningar drifvits så
pass i höjd att, oaktadt tullen utgör 30 % af värdet,
den inhemska skofabrikationen allt mera gått tillbaka
och utländska skodon strömma in. Till slut fann sig
skiljedomstolen ha gått för långt och nedsatte lönerna
något. Skoarbetarne sade att de fogade sig i utslaget,
men att de i gengäld komme att minska
arbetsprestationen i motsvarande mån.
Det är gifvet att under tryckta konjunkturer
svårigheten för skiljedomstolen att göra sig åtlydd af
arbetarne och att hindra strejk alltmera ökats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
