Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den nya lagen. De beslöto nu strejk. 3,000 man
nedlade arbetet.
Man sökte uppehålla trafiken åtminstone å de
viktigaste linierna med arbetsvilliga, skyddade af polis.
Gatu-slöddret trängde på och allvarliga våldsamheter ägde rum.
Så fort regeringen fick kunskap härom kommenderades
militär ut. Kavalleri rensade gatorna, många häktades,
flera sårades. En arbetaredeputation vände sig till
premiärministern Wade och fordrade tillsättandet af en
särskild kommission. En vägran skulle leda till
storstrejk af alla fackföreningar i landet. Mr Wade
svarade, att arbetarna hade att återgå till arbetet utan att
uppställa några som helst vilkor. Sedan kunde de föra
klagan inför skiljedomstolen. Men det var hans fasta
afsikt att upprätthålla lagen, hvad som än måtte följa.
Under strejkdagarna föll ett oafbrutet regn. Det
gjorde den stora befolkningen ursinnig att traska på
de uppblötta vägarna ut till de talrika förstäderna.
Dugliga arbetsvilliga antogos och redan efter två dagar
voro 130 vagnar i gång. Till och med damer anmälde
sig för att hjälpa till som konduktörer.
Järnvägsmannafackföreningarnas styrelse utfärdade
order om sympatistrejk, men möttes af vägran från
personalen!
Ännu den 30 juli beslöto de strejkande med 5/6
majoritet att fortsätta strejken; senare på dagen
anmälde sig dock 500 af dem till att återtaga arbetet.
Härmed var strejken afslutad.
Ordföranden vid skiljedomstolen har nu gifvit
uppdrag åt allmänna åklagaren att vid vanlig domstol åtala
ordföranden, sekreteraren och 26 medlemmar af spår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
