Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Jack syndar mot sin egen filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en, som får tjänstgöra som skottavla. Ni skall finna
detta vara förhållandet även i mera tillfälliga
samkväm, såsom vid en enskild middag, där kanske de
flesta av sällskapet aldrig förut träffats.
Översitteriet i kadettmässar har övergått till ordspråk, ehuru
det numera törhända ej är i så hög grad som då vår
hjälte inträdde i tjänsten.
Översittaren i kadettmässen på Harpy var en ung
man, omkring sjutton år, med ljust, knollrigt hår,
son av en civil tjänsteman vid varvet i Plymouth,
med namnet Vigors.
Skottavlan var en trind gosse med mongolisk
fysionomi, femton år gammal, vars kunskaper, kunde
blivit, om icke stora, åtminstone någorlunda
aktningsvärda, såvida han icke mist allt förtroende till
egna krafter genom gäckeriet och skämtet från
kamrater, ägande, om icke större förstånd, åtminstone en
mera flytande tunga. Han lärde långsamt, men
behöll, vad han lärt. Hans namn var Gosset, son till
en förmögen lantbrukare från Lynn i Norfolk. Vid
den tid, varom vi tala, funnos, utom de nämnda,
blott tre andra kadetter på fartyget, om vilka det
kan vara nog att säga, att de liknade kadetter i
allmänhet, ägde mycket liten smak för att lära, men
mycken smak för att äta, hatade allt arbete, men
älskade alla skälmstycken, voro avsvurna fiender den
ena minuten, den andra bedyrande varandra sin
vänskap, ägde allmänna begrep om heder och rätt, men
visste alltid att lämpa dem efter omständigheterna,
samt besutto dygder och fel, så brokigt blandade om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
