Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Vår hjälte börjar att tänka och handla själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Vid alla mäktar, no vi hava skäppät! sade
Mesty; män ännu mycket att göra. Där ligger visst några
spanska hondar mällan kanonerna och sova. Snart
icke rägn mar, då vi sä bättra. Nu allt tyst.
- Här måste finnas en hel mängd folk på
skeppet, inföll Jack, det är ganska stort och har tolv eller
fjorton kanoner; huru skola vi bära oss åt att
försäkra oss om dem alla?
- Går nog småningom, svarade Mesty. Passa
på, när dagsljus komma.
- Det regnar inte mera; låtom oss taga ett ljus
från nakterhuset och tända det för att se oss om på
däck.
Jack tände ett ljus och de undersökte däcket; de
hade icke gått långt, då de mellan två kanoner
upptäckte något, betäckt av liltkappor.
- Där vaktan, viskade Mesty, aj bry oss om däm
anno, alla fast!
Mesty blåste ut ljuset, varefter de drogo sig
tillbaka till nakterhuset; Mesty tog fram några ändar
kring mesanmasten och kapade dem i mindre delar
samt gav dem åt andra, som inom få minuter hade
gjort i ordning en hel mängd bäntslar att fängsla
karlarna med.
- No, vi tända l j os igän och försäkra oss om
skälmarna; stoppa no till monnän på än i sandar.
- Men om de göra allarm? invände Jack.
- Då, massa Easy, svarade Mesty, vars ansikte
antog ett demoniskt uttryck, kan ickä hjälpas, och
Mesty framdrog en kniv ur bältet*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
