Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Vår hjälte börjar att tänka och handla själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 143 -
armarna åt de två unga damerna och tecknade åt
den gamla att följa. Som ingen av damerna ansåg
det vara rådligt att avslå Jacks artighet, följde de
beskedligt upp på däck.
Så snart damerna uppkommit och funnit de två
andra kajutpassagerarna fängslade, sprungo de bort
till dem och omfamnade dem under tårar. Jacks
hjärta veknade, och då man ej hade något att
befara, bad han att få låna Mestys kniv, varmed han
befriade de två spanjorerna, samt pekade därefter
på frukosten, inbjudande dem att deltaga däri.
Herrarna bugade sig, och damerna tackade Jack med ett
småleende, under det att kaptenen på skeppet, som
ännu låg fängslad vid kanonen, bligade på dem,
såsom för att fråga, om man icke tänkte bry sig om
honom; men man hade haft för mycket besvär vid
hans övermannande, för att Jack nu skulle vara
angelägen att släppa honom lös. Jack och sjömännen
började sin frukost, då fångarna icke tycktes vara
böjda att äta, åto de själva i stället för dem;
härunder frågade den gamle herrn Jack, om han kunde
tala franska.
Jack svarade, att han kunde det, varefter ett
samtal började, varav Jack fick veta, att den gamle herrn
reste som passagerare till Tarragona jämte den unge
herrn, hans son, och damerna, som voro hans hustru
och två döttrar. Härpå bugade Jack sig och tackade
för upplysningen. Don Cordova de Rimarosa, så
hette den gamle adelsmannen, bad sedan att få veta,
vad Jack tänkte göra med dem, och hoppades, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
