Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Mestys historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 166 -
liv, gjorde ingenting annat än sköt med min båge;
jag hade ett litet svärd, som jag lärde mig att
hantera, och hövdingarna i min faders närhet visade mig,
hur jag skulle döda mina fiender. Ibland vistades
jag under skogens lummiga träd, ibland hos
kvinnorna, som tillhörde min far; stundom fick jag vara
hos honom och leka med huvudskallarna samt läsa
namnen på dem de tillhört, ty i vårt land bevara vi
våra fienders huvuden som segerbyten. Efter hand
som jag blev äldre, gjorde jag blott det, som roade
mig; jag slog kvinnorna och slavarna; dödade till
och med en av de senare under försöket, om jag
kunde hugga duktigt till med mitt svärd; men sådant
bryr man sig icke om i vårt land. Jag längtade efter
att bliva en stor krigare och hövding och tänkte blott
på strid samt huru många huvudskallar jag skulle
äga, då jag finge mitt eget hus och mina egna hustrur;
jag var icke längre pojke. Veckor igenom vistades
jag ute i ^skogarna på jakt. En dag såg jag en
panter ligga och gassa sig i solen och belåten vifta med
svansen. Jag kröp tyst fram, till dess jag var bakom
en stor sten några alnar ifrån honom. Jag siktade
med min båge, och pilen genomborrade djuret. Det
rusade upp, såg mig, vrålade och gjorde ett språng,
men jag hukade mig ned bakom stenen och det for
över mig. Det vände om emot mig, men jag stötte
min kniv i panterns hjärta, sedan han först tryckt
sina klor in i mina axlar och mitt bröst. Detta var
den lyckligaste dagen i mitt liv. Jag hade dödat en
panter utan hjälp och hade sår efter striden att upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
